Vårdfacket presenterar »Praktik och forskning«
Om forskning i omvårdnad och biomedicinsk laboratorievetenskap presenteras populärvetenskapligt lockas förhoppningsvis många att läsa och ta till sig resultaten av den nya forskningen.
Från och med detta nummer av Vårdfacket kommer vi varje månad att publicera ett referat av en forskningsartikel, skriven av en barnmorska, biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska.
För att referatet ska vara tillgängligt för många har forskaren skrivit på ett enkelt och vardagligt språk.
Ursprungstexten har tidigare varit publicerad i en svensk eller utländsk refereebedömd vetenskaplig tidskrift på omvårdnads- medicin- eller laboratorieområdet. Referatet kommenteras av en expert, som är kliniskt väl förtrogen med ämnet.
Artiklarna kommer i första hand att handla om klinisk forskning, med resultat som är användbara i det dagliga patientnära arbetet i vården eller på laboratoriet.
Först ut är den disputerade barnmorskan Ingela Rådestad. Hennes artikel på nästa sida handlar om hur omhändertagandet på BB, av den kvinna som fött ett dödfött barn, påverkar kvinnans framtida psykiska välbefinnande.
Ursprungstexten publicerades i British Medical Journal 1996.
Tanja Tydén, som är disputerad barnmorska och lektor vid institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap i Uppsala, ger sin kommentar till texten.
Vår förebild, när vi planerade för detta projekt på Vårdfacket, var Evidence-Based Nursing, en tidskrift som ges ut av den brittiska sjuksköterskeorganisationens (Royal College of Nursing) tidning Nursing Standard och British Medical Journal
i samarbete med McMaster University i Canada. Där publiceras fyra gånger per år 24 referat av original- eller översiktsartiklar i omvårdnad med kommentarer.
Vi har valt att kalla vår satsning Praktik och Forskning och inte evidensbaserad forskning i omvårdnad och biomedicinsk laboratorievetenskap.
Det finns olika uppfattningar om vad begreppet evidensbaserad omvårdnad står för, anser vi på Vårdfacket, och den referensgrupp av forskare som är knutna till projektet.
I en studie gjord vid Hälsouniversitetet i Linköping hösten 1997* undersökte Monica Björkström i vilken utsträckning sjuksköterskor läser omvårdnadstidskrifter. 400 sjuksköterskor med examensår 1966, 1976, 1986 och 1996 fick besvara
en enkät.
Många sjuksköterskor nämnde tidspress och bristande intresse från ledningens sida som skäl till att de inte läste om eller använde resultat från omvårdnadsforskning i sitt arbete. Men ändå sa de sig vara positivt inställda till forskning. Speciellt de som tagit examen 1976 och 1996.
I dagsläget finns omkring 180 disputerade sjuksköterskor, 20-talet disputerade barnmorskor och ungefär lika många disputerade biomedicinska analytiker. Dessutom har många avlagt licentiatexamen. Ett stort antal doktorander vid universitet och hälsohögskolor kommer snabbt att öka antalet
disputerade de närmaste åren.
Det ligger i tiden för sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker att fördjupa sina kunskaper och skaffa sig påbyggnadsutbildning inom omvårdnad, reproduktiv hälsa och biomedicinsk laboratorievetenskap. De gör det för att bli skickligare i sitt yrke och för att kunna utvecklas karriärmässigt. Att läsa forskningsartiklar är då viktigt. n
* Monica Björkström: Sjuksköterskors inställning till forskning och forskningsanknytning inom omvårdnadsområdet.
Studie från fördjupningskurs i omvårdnad vid Avdelningen för omvårdnad
vid Hälsouniversitetet i Linköping, höstterminen 1997.