Både inom Vårdförbundet och ssf har utredningar tittat på den framtida organisationen och vilken profil de två bör ha. Vårdförbundets utredning blev klar för snart ett år sedan, ssf:s nyligen och den är nu ute på remiss. Båda föreslår en bodelning: att ssf ska vara den professionella organisationen för landets sjuksköterskor, liksom Svenska barnmorskeförbundet ska bli det för barnmorskorna enligt Vårdförbundets förslag. Redan tidigare har Svenska laboratorieassistentföreningen upphört och för de biomedicinska analytikerna finns ibl, Institutet för laboratorievetenskap. Något obligatoriskt medlemskap i både Vårdförbundet och ibl finns inte. Vårdförbundet ska vara den fackliga organisationen och företräda samtliga medlemmars intressen.

I utredningsförslaget SSF i framtiden – förslag till organisation och medlemsinflytande säger ssf att ett nära samarbete med Vårdförbundet är en självklarhet och en förutsättning för ett framgångsrikt arbete för den professionella utvecklingen. Samtidigt betonas att ssf:s verksamhet ska bedrivas självständigt utan formella band till Vårdförbundet.

Specialistsektioner bör bildas
Ett av de viktigaste motiven för att stanna kvar i ssf och inte enbart vara med i Vårdförbundet »bör vara möjligheten att själv vara med och forma den framtida utvecklingen inom omvårdnad och omvårdnadsvetenskap«. Bodelningen innebär  ju att sjuksköterskan kan välja att antingen vara kvar i båda organisationerna som i dag (då behöver man inte göra något) eller bara i den ena (då måste man aktivt begära utträde ur den andra). Andra skäl att kvarstå som medlem i ssf är tillgången till ssf:s stiftelser och av ssf förvaltade stiftelser för bland annat stipendier.

Den utveckling som pågår inom yrket gör att dagens indelning i riksföreningar kanske kommer att förändras. Hur den i så fall kommer att se ut är oklart men någon form av specialistsammanslutningar kommer att behövas, och därför föreslås bildandet av speciella specialistsektioner inom ssf. Drivkraften för att vara med i en sådan är att »man vill bevaka och påverka utbildningen, forskningen och den kliniska utvecklingen«. Det ska även finnas möjlighet för de som vill arbeta med ämnesutveckling eller med ämnesövergripande kunskapsutveckling att göra det i form av tillfälliga eller permanenta grupper, nätverk.

Fullmäktige ska, enligt förslaget, fortfarande vara ssf:s högsta beslutande organ. Valet av ledamöter där måste dock ske på annat sätt. I dag väljs ledamöterna av Vårdförbundets lokala avdelningar. I ett självständigt ssf tänker man sig att ledamöter utses av specialistsektioner och nätverk i proportion till medlemsantalet. Även medlemmar som inte valt någon specialistgrupp ska kunna föreslå ledamöter i fullmäktige.

Förslagen i korthet
Kortfattat föreslår ssf:s utredning att:

*Säga ja till en bodelning.

*Det obligatoriska medlemskapet i båda organisationerna upphör vid årsskiftet 2000/2001.

*Sjuksköterska med svensk legitimation, sjuksköterska utbildad utomlands och med Socialstyrelsens tillstånd att utöva yrket samt den som genomgår sjuksköterskeutbildning ska kunna bli medlem.

*Medlemmar ska kunna bilda specialistsektioner eller nätverk.

*Alla medlemmar ska kunna motionera till fullmäktige.

*Nuvarande fullmäktige ersätts av ett fullmäktige bestående av 61 ledamöter samt suppleanter.

ssf:s förslag är nu ute på remiss och svaren ska vara inne till ssf senast sista november. Den 9 december hålls ett extra fullmäktige för att besluta om nyordningen. Vårdförbundet fattar sitt beslut i organisationsfrågan på den ordinarie kongressen i mitten av november.