Det konstaterade riksdagen då den våren 1997 beslöt ställa sig bakom regeringens proposition (1996/97:60) Prioriteringar i hälso- och sjukvården.

Utifrån denna etiska plattform konstruerades de fyra grupper som är riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom vården. Grupperna ska fungera som stöd och vägvisare för alla vårdgivare och kliniskt verksamma och vara utgångspunkt för överväganden och diskussioner.

Men det är fortfarande vårdgivarna som har det slutliga ansvaret och som ska fördela sina resurser utifrån lokala förhållanden och ekonomiska förutsättningar.

Samtidigt som riksdagen antog prioriteringsriktlinjerna (som bygger på prioriteringsutredningens slutbetänkande Vårdens svåra val, sou 1995:5) beslöt man att en nationell delegation skulle inrättas för att sprida kunskaper om riktlinjerna och den etiska plattform de grundar sig på.

Fokus på etiska dilemman
Delegationen ska lyfta fram etiska dilemman där riktlinjerna kan komma i konflikt med enskilda människors eller gruppers prioriteringsuppfattningar, ordna och delta i seminarier, konferenser och debatter. Delegationen ska också medverka till att metoder och arbetssätt utvecklas som gör det möjligt att följa om sjukvårdshuvudmännen prioriterar sin verksamhet på kort och lång sikt i överensstämmelse med de riktlinjer riksdagen har antagit, och följa hur samverkan i prioriteringsfrågor utvecklas mellan kommuner och landsting.

grupp 1: Vård av livshotande akuta sjukdomar, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi.

grupp 2: Prevention, habilitering/rehabilitering.

grupp 3: Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar.

grupp 4: Vård av andra skäl än sjukdom och skada.

Så prioriterar Sundet
Vårdcentralen Sundets indelning omfattar fem prioriteringsgrupper:

grupp 1a: Vård av livshotande, akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död.

I denna grupp finns riktigt akuta tillstånd enligt läkarverksamhetens prioriteringslista, akuta insatser vid avancerad hemsjukvård och terminalvård, rehabilitering efter frakturer, skador och andra tillstånd som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd.

grupp 1b: Vård av svåra kroniska sjukdomar. Palliativ vård. Vård av människor med nedsatt autonomi. Terminalvård.

Hit hör kommunens särskilda boenden, palliativ vård, avancerad hemsjukvård, demens, kronisk psykotisk sjukdom, svåra kroniska sjukdomar som diabetes, kol, astma, kronisk hjärtsvikt, kärlsjukdomar som arteriella bensår, maligna sjukdomar, rematoid artrit, samt neurologiska sjukdomar som stroke, ms, als.

grupp 2: Prevention, habilitering och rehabilitering vid sjukdom, skada, utvecklingshämning.

Hit räknas bvc, mvc, smittskydd, sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande prevention vid patientbesök och i projekt, samt samordnad rehabilitering av patienter i prioritetsgruppordning.

grupp 3: Vård av mindre svåra och akuta kroniska sjukdomar.

Här återfinns den stora mängden vardagssjukvård (den som tar en kvantitativt stor del av vårdcentralens verksamhet).

grupp 4: Vård av andra skäl än sjukdom och skada.

I gruppen ingår vaccination för utlandsresa, intyg för aupair, sjöfolk, dykning, körkort med mera och kosmetiska operationer.