– Arbetet som biomedicinsk analytiker har helt klart blivit mycket roligare sedan vi började arbeta med patientnära analyser. Jag känner mig viktig på ett annat sätt än tidigare, säger Karin Gökstorp, en av fem biomedicinska analytiker vid laboratoriet på vårdcentralen i Mjölby.

Här började personalen använda den så kallade Motalamodellen i början av 1990-talet. Tidigare skickades de flesta proverna till centrallaboratoriet på sjukhuset i Motala – numera görs 90–95 procent av alla analyser på vårdcentralen.

Ett brett analyssortiment i kombination med välutbildad personal ger korrekta analyser och korta svarstider. Det tar som regel maximalt 30 minuter från det att patienten kommer in på laboratoriet till dess att provresultaten finns på läkarens datorskärm. Om de behöver kompletteras är det lätt ordnat.

På det här sättet sparas mycket tid, vilket leder till ett bättre omhändertagande. Patienten slipper komma två gånger till vårdcentralen, läkaren behöver bara aktualisera journalen en gång. Andra vinster som framhålls är att det går snabbare att komma fram till rätt diagnos och att rätt medicinering kan sättas in tidigt.

En oundgänglig länk
Från att ha varit en liten och ganska isolerad grupp som i huvudsak paketerade och levererade olika prover till centrallaboratoriet i Motala har de biomedicinska analytikerna på Mjölby vårdcentral blivit en oundgänglig länk i vårdkedjan.

– Förr gjorde man sin lilla del och så var det bra med det. Man brydde sig inte så mycket, varken om läkaren eller patienten. Numera betyder de allt. Jag ser helheten och vet hur viktigt det är att jag gör ett bra jobb, säger Karin Gökstorp, som har en del erfarenheter att ösa ur. I snart 35 år har hon arbetat med laboratoriemedicin inom primärvården i Mjölby.

– Att jämföra då med nu går nästan inte. Vi tog Hb, sänka, urin- och sockerprov. Det var allt. I dag analyserar vi själva nästan alla prover distriktsläkarna ber oss om, säger hon och nickar med huvudet mot de överfyllda bänkarna i laboratoriet.

Som en påminnelse om den tid som inte längre är tronar några tomma glaskolvar i ensamt majestät på en hylla som inte går att nå utan stege. I övrigt upptas så gott som varje millimeter av laboratoriets ytor av datorer och maskiner. Det brummar och susar som i ett större elverk.

Analysautomater
Hjärtat i maskinparken utgörs av två stycken Vision från Abbott. Med var och en av dessa analysautomater kan Karin Gökstorp och hennes kolleger göra 16 olika analyser. Räknar man in vad övriga apparater klarar är det totala antalet analyser cirka 50.

Mjölby är det näst största primärvårdslaboratoriet i Östergötland. På vårdcentralen arbetar åtta distriktsläkare, i laboratoriet fem biomedicinska analytiker (tre tjänster). Dagligen passerar i genomsnitt 60 patienter laboratoriet. Det blir 1 200 stick i månaden.

– Men arbetsbelastningen varierar kraftigt. 80 patienter är inte ovanligt på en dag. Det är nackdelen med att jobba så här. Tempot har blivit betydligt tuffare och det känns inte roligt när det stockar sig ute i väntrummet, säger Karin Gökstorp.

Läkarna positiva
Motalamodellen startade i projektform. När projekttiden var slut ville ingen gå tillbaka till den tidigare ordningen. Framför allt läkarna uppskattade det nya systemet.

– Patientnära analyser är en förutsättning för att jag ska kunna arbeta effektivt. Jag kan bli färdig med patienten när han är här, säger distriktsläkare Mikai Soare.

Efter försöken i Mjölby spred sig Motalamodellen snabbt till övriga primärvården. På samtliga 24 primärvårdslaboratorier i västra och centrala Östergötland har arbetsmodellen införts. Till för två år sedan var vårdcentralernas laboratorier organiserade direkt under de stora sjukhuslaboratorierna i Motala och Linköping.

– Det har gjort att vi hela tiden fått den metod- och kompetensutveckling som varit nödvändig för att kunna arbeta patientnära, säger Eva Fremner, som i 25 år arbetat som biomedicinsk analytiker i primärvården.

– Men jämfört med att stå på ett sjukhuslaboratorium har det aldrig ansetts speciellt meriterande att jobba i primärvården. Tack vare de patientnära analyserna har den inställningen ändrats.

– Det ställs andra krav på personalen här än på ett centrallaboratorium. Inte nog med att man ska kunna alla analyserna, utan dessutom kunna kommunicera med läkarna och möta patienterna på ett korrekt sätt.

Patientnära enheter
I syfte att skapa en större regional samordning bildades 1997 Laboratoriemedicin Östergötland. I denna ingår enheterna biokemi, mikrobiologi, transfusionsmedicin och morfologi. Primärvårdslaboratorierna i västra och centrala Östergötland frikopplades från centrallaboratorierna. I stället bildades patientnära enheten, för vilken Eva Fremner är föreståndare.

Tolv primärvårdslaboratorier i östra Östergötland har dock valt att stå utanför. Dessa har aldrig tillhört något sjukhuslaboratorium. Laboratoriepersonalen är i stället anställd på respektive vårdcentral.

Däremot har patientnära enheten lyckats skriva kontrakt med samtliga chefsöverläkare på vårdcentralerna. Enligt kontrakten garanteras laboratoriepersonalen i de östra delarna kontinuerlig kompetensutveckling samtidigt som laboratorierna får hjälp med kvalitetssäkring.

Nya utvecklingsmöjligheter
– Det känns jättespännande. Även om det är väldigt skönt att socialt tillhöra den övriga personalen på vårdcentralen så har vi som arbetar på laboratoriet hittills varit ganska begränsade inom vårt område. Utvecklingsmöjligheterna har inte varit så stora, säger Lena Eldh, biomedicinsk analytiker på Sandbyhovs vårdcentral.

– Visst har det väl hänt att vi varit på möten på centrallaboratoriet i Norrköping. Men det var flera år sen.
Patientnära enheten har också skrivit kontrakt med sjukhusavdelningar som skaffat sig egna analysinstrument. Syftet är att kvalitetssäkra de analyser som i allt högre utsträckning görs utanför sjukhuslaboratoriernas domäner och kontroll. Patientnära enheten ser till att den vårdpersonal som sköter analyserna på avdelningarna får adekvat utbildning och att de lär sig att kvalitetssäkra sina metoder.

Detta har bland annat lett till att neonatalavdelningen på Universitetssjukhuset i Linköping som första vårdavdelning i landet ansökt om att få sina analysmetoder ackrediterade av Swedac.