Att drabbas av ätsvårigheter efter slaganfall orsakar, förutom de konsekvenser ett otillräckligt födointag för med sig, känslor av skam och social isolering. Att inte kunna eller våga äta tillsammans med andra gör att den drabbade individen blir mer och mer isolerad (jfr 1).

Jacobsson et al (1997) har med fallstudiemetodik studerat effekterna av individuell träning för 15 personer som drabbats av allvarliga ätsvårigheter i samband med slaganfall. Det är glädjande att se att något nu kan göras för att hjälpa dessa personer. Alltför ofta har sjukvården ingen eller ringa hjälp att erbjuda denna patientgrupp. Det beror på att det hittills saknats goda kunskaper på området.

Resultaten är intressanta för all vårdpersonal som arbetar med patienter som drabbats av ätsvårigheter efter slaganfall. Jacobsson et al lyfter tydligt fram hur viktigt det är att se till patientens hela livssituation. Exempelvis måste de fysiologiska förändringarna ses i relation till hur patienten upplever dem. Det arbete som ska göras tillsammans med den drabbade måste ske utifrån denna helhetssyn. Detta kräver specialkunskaper hos vårdpersonalen, tid och kontinuitet i kontakten mellan patient och vårdare. Trots att funktionerna inte alltid visade sig bli förbättrade framhåller författarna de positiva effekterna av träningen i sig.

I arbetet understryks att god omvårdnad för en patient med svåra ätproblem i hög grad bygger på att en god relation utvecklas mellan patienten och den ansvariga sjuksköterskan. Hon kan då stödja patientens utveckling och hantering av situationen.

Förutom att undersökningen är genomförd på en liten grupp, kan det konsekutiva urvalet av patienter i denna studie diskuteras. Det finns skäl att tro att de som var involverade var motiverade att få en förändrad ätsituation eftersom de själva tog initiativ till kontakt med vården.

Det specifika omvårdnadskunnnande som denna studie och andra studier inom detta område visar på, borde kunna användas för utbildning av den vårdpersonal som arbetar med denna patientgrupp. Den kunskap som nu finns gör det möjligt att formulera ett sådant utbildningsinnehåll. Mer om detta finns att läsa i Jabobssons licentiatavhandling (2).

1. Axelsson K, Norberg A, & Asplund K. Eating after stroke – Toward an integrated view (1984). International Journal of Nursing Studies,
21, 93–99.
2. Jacobsson C. Development of methods
for assessment and treatment of eating difficulties after stroke (1998). Department of Nursing,
Umeå University Licentiate Thesis.

 

Lilian Jansson
 är Dr Med Sc och lektor vid institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet
Eva Kihl
 är strokesjuksköterska vid Strokecenter på Norrlands universitetssjukhus