Under det kommande decenniet behöver kommunerna rekrytera nästan en kvarts miljon personer för att arbeta inom vården och omsorgen. Inför det perspektivet har äldreberedningen, en arbetsgrupp inom Kommunförbundet, lagt fram en rad förslag inför förbundets kongress i nästa månad i rapporten Vår framtid – Äldres vård och omsorg inför 2000-talet.

Villkoren för dem som arbetar i vård och omsorg bör förbättras, säger arbetsgruppen och nämner bättre inflytande över organisation, arbetstider och utvecklingsarbete. Fler bör få fast anställning och andelen heltider öka. Däremot säger äldreberedningen ingenting om löneläget.

Utbildningen av sjuksköterskor och läkare bör inriktas mer på arbete bland äldre. Eftersom kapaciteten när det gäller ungdomsutbildningen knappast räcker till för att få fram den stora mängd arbetskraft som behövs, bör också vuxenutbildningen inriktas på att utbilda för äldrevården, anser arbetsgruppen.

Det behövs mer ekonomiska resurser. 1997 kostade kommunernas vård och omsorg 61 miljarder kronor. 2010 behövs 75 miljarder kronor, beräknar äldreberedningen. Delvis kan man tillgodose behoven av ökade resurser till vård och omsorg för äldre genom att dra ner på barnomsorg och skola, eftersom antalet barn och ungdomar minskar.

Men det får i sin tur effekter på längre sikt. Färre förvärvsarbetande och fler gamla efter 2010 kräver nya lösningar. Den diskussionen måste börja nu.

Bland andra åtgärder för att förbättra effektiviteten i vård och omsorg av de äldre nämner äldreberedningen en sammanslagning av hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen.

Arbetsgruppen vill också ha en utredning som ser över kommunernas betalningsansvar för färdigbehandlade på akutsjukhusen och kommer med förslag till hur olika vårdgivare ska kunna samarbeta bättre.

Ordförande i Kommunförbundets äldreberedning har varit Margareta Arvidson (m), Simrishamn.