I denna studie har Eva Bäck och Karin Wikblad undersökt om patienter och vårdpersonal har olika uppfattningar om betydelsen av avskildhet (eng. privacy) under sjukhusvistelse. Författarna ger flera exempel på arbeten där betydelsen av avskildhet har studerats. Resultaten är intressanta och värdefulla. Det visas att sjuksköterskor inte bör utgå från sina egna uppfattningar om vad som är viktigt för patienterna. De måste ta reda på vilka önskemål patienterna faktiskt har.
Denna slutsats stämmer väl överens med andra liknande studier som publicerats på senare år. Resultaten från dessa pekar på att vårdpersonal tenderar att överskatta patienters känslomässiga behov och behov av emotionell omvårdnad (1). De fysiska behoven (2,3) och patienternas behov av tillförsikt och hopp (4) underskattas däremot ofta.

I den aktuella studien har Eva Bäck och Karin Wikblad undersökt vilken uppfattning patienter och sjuksköterskor har om betydelsen av avskildhet i allmänhet och i relation till omvårdnad på sjukhus. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad mellan patienternas och sjuksköterskornas uppfattning om betydelsen av avskildhet i allmänhet. Däremot ansåg sjuksköterskorna att avskildhet under sjukhusvistelse var mer betydelsefull än vad patienterna tyckte. Detta resultat kan jämföras med en studie (2) där patienter och sjuksköterskor ombads att beskriva vilka associationer de gjorde kring ett antal omvårdnadsbeteenden. Sjuksköterskorna hade flera associationer till begreppet avskildhet. Till exempel ansåg de att patienter behöver en privat sfär, att patienternas värdighet behöver bevaras och att vårdpersonalen inte får göra intrång på »patientens område«. Patienterna däremot hade få associationer som berörde betydelsen av avskildhet.

I den aktuella studien har man använt sig av en »dyad-design«. I en sådan studie paras två personer på något sätt ihop för att bedöma samma sak. I detta fall betydelsen av avskildhet. Varje individ bör delta endast en gång i en sådan undersökning, annars finns risken att en individs uppfattning styr resultatet för mycket. Ett problem med Bäcks och Wikblads studie är att varje sjuksköterska måste ha bedömt flera patienter. Risk finns då att resultatet har påverkats av vissa individers eventuella under- eller överskattningar. En brist i studien är att denna metodologiska fråga inte berörs.

1. Larsson, G, W-Petersson, V, Lampic, C,
von Essen, L, & Sjödén, P O (1998). Cancer patient and staff rations of the importance of caring behaviours and their relations to patient anxiety and depression. Journal of Advanced Nursing, 27, 855–864.

2. W-Petersson, V, von Essen, L & Sjödén,
P O (1998). Perceptions of caring: patients’ and staff’s associations to CARE-S behaviors.
Journal of Psychosocial Oncology, 16, 75–96.

3. Lauri, S, Lepistö, M, & Käppeli, S (1997). Patients’ needs in hospital: nurses’ and patients’ views. Journal of Advanced Nursing,
25, 339–346.

4. Faller, H, Lang, H, & Shilling, S (1995). Emotional distress and hope in lung cancer patients, as perceived by patients, relatives, physicians, nurses and interviewers. Psycho-Oncology, 4, 21–31.

viveca Widmark-petersson
är universitetslektor vid Institutionen
för folkhälso- och vårdvetenskap,
Sjuksköterskeutbildningen vid Uppsala universitet