Socialminister Lars Engqvist (s) och Landstingsförbundets ordförande Lars Isaksson (s) har också öppnat dörren för betydligt fler privata aktörer inom vården. De pekar särskilt på distriktssköterskorna som en sådan grupp.

– Min uppfattning är att de privata vårdgivarna, liksom de kooperativa och ideella, ger huvudmännen möjlighet att förbättra vårdens tillgänglighet och korta väntetiderna. En ökad mångfald av vårdgivare ökar valfriheten för såväl patienter som personal, säger Lars Engqvist till Vårdfacket. Samtidigt understryker han att han inte anser att vårdcentraler ska styckas upp och privatiseras för privatiserandets egen skull.

Mångfalden ökar
Lars Isaksson, som till vardags är landstingsråd i Jönköping, uttrycker sig något försiktigare:

– Just nu tas många initiativ i kommuner och landsting för att förändra och skapa alternativ, när det gäller formerna att producera vård. Jag tror att vi är i inledningen av en utveckling som snabbt kommer att leda till att mångfalden i sätten att organisera vård ökar. Men det måste vara upp till varje huvudman att bestämma form och takt. Det är inte vår uppgift att agera med pekpinnen.

Vården får aldrig bli lågprismarknad
Vill man använda sig av privata vårdgivare för att sänka kostnaderna? Lars Engqvist avvisar tanken. Han hänvisar till den uppgörelse som regeringen och centern träffade i mitten av mars, och som innebär att man tar pengar från försvaret och lägger dem på vården:

– Så det har väl redan framgått att jag anser att det behövs mer resurser till vården!

Lars Engqvist pekar dels på åldersstrukturen, dels på utvecklingen av vården som gör det möjligt att behandla allt fler patienter.

Men visst kan man rationalisera vården. Det finns dock en bortre gräns för det:

– Vården får aldrig bli en lågprismarknad där landstingen anbudsupphandlar till ständigt lägsta pris. Erfarenheterna från äldreomsorgen förskräcker. Kvalitetskrav måste vara en viktig grund för samarbetet med andra vårdgivare.

Lars Engqvist hoppas att verkliga förändringar ska märkas inom ett par år. Han pekar på att de så kallade Perssonpengarna, ger kommuner och landsting nya resurser de närmaste åren. Överenskommelsen med centern innebär att åtta miljarder kronor förs över till vården under åren 2002 till 2004.

– När försvarsmiljarderna har övergått till vård- och omsorgssektorn fullt ut ska man kunna se resultat.