1997–98 genomförde Folkhälsoinstitutet två intervjuundersökningar för att ta reda på vad som orsakade den låga användningen av pca.

Hösten 1997 intervjuades ett trettiotal barnmorskor, gynekologer och rådgivare på ungdomsmottagningar, mödravårdscentraler och vårdcentraler.

Alla intervjuade var positiva till metoden men många oroade sig för att höja kunskapen om den bland unga eftersom de trodde att det fanns risk för att kvinnorna skulle missbruka metoden. Många hade inte riktigt bestämt sig för hur de skulle informera
– preventivt eller när olyckan redan skett? Många önskade riktlinjer för sitt arbete med pca.

Under första kvartalet 1998 intervjuades 1175 kvinnor i åldrarna 16–30 år från hela landet om sin kännedom, attityd och kunskap om pca.

Undersökningen visade att inget utbrett missbruk av metoden fanns. 50 procent av dem som använt metoden kunde inte tänka sig att använda den igen. Däremot uttryckte många en klar oro att andra kvinnor skulle missbruka metoden.

– Kunskapen om pca verkar ha ökat bland unga kvinnor under senare tid. Men fortfarande behöver informationen bli bättre, kommenterar Margareta Pettersson, avdelningsdirektör vid Folkhälsoinstitutet.

– Efter den kampanj för pca, som Folkhälsoinstitutet gjorde tillsammans med rfsu i samband med undersökningarna, har vi genomfört utbildningar för barnmorskor där vi tagit upp
ideologiska frågeställningar och andra frågor omkring pca.

– Metoden verkar ha svårare att slå igenom här i Sverige än till exempel i Holland, där användningen av pca är frikostig och aborttalen extremt låga. Motståndet tror jag bland annat kan bero på den svenska sexualmoralens inställning till kvinnlig
sexualitet. Moralen säger att kvinnor främst ska ta ansvar. Inte ge sig hän i sin sexualitet, vilket kan betyda att preventivmedelsfrågan ibland kommer i skymundan.

– Jag tror inte att pca kan konkurrera ut kondomen. Kondomen skyddar ju inte bara mot oönskad graviditet, utan också mot könssjukdomar. Det är ungdomar i dag mycket medvetna om.