Kerstin Persson kan förvänta sig ett positivt mottagande när hon presenterar sitt förslag till vårdavtal för landstingets och kommunens representanter.

Jan Grönlund är landstingsdirektör. Visserligen har landstinget ännu inte tagit officiell ställning till just vårdavtal för sjuksköterskor men det finns dock ett politiskt beslut att landstinget ska pröva alternativa driftformer. Redan nu finns också några sådana, bland annat en kooperativt driven hälsocentral i Offerdal. Landstinget arrangerar också ett seminarium om alternativa driftformer med fördjupning i frågan.

– Sjukvården ska vara gemensamt finansierad. Men inom ramen för det kan utformningen vara olika. Och helst ska landstinget, ja båda parter, vinna något på att någon annan tar över driften.

Genast positiv
Lena Modigh är chefför verksamhetsförvaltningen i Östersunds kommun. Hon är genast positiv till tanken på att diskutera ett vårdavtal med Kerstin Persson, även om frågan inte har väckts tidigare. Ingrid Kristensen, som är utvecklare för hemsjukvården, känner väl till Kerstin Persson och hennes »leasingverksamhet«. Men tanken att hon skulle träffa ett vårdavtal med henne är ny.

Hon vet att det kommer att behövas fler distriktssköterskor framöver. För att försäkra sig om kontinuiteten har hon närmast tänkt sig »resurshöjande tjänster«, det vill säga något slags pool, knuten till respektive hemsjukvårdsdistrikt. Hon ställer sig frågan om en privatpraktiserande distriktssköterska verkligen kan hålla sin kompetens uppe.

I Stockholm skrev Vårdförbundets avdelning och landstinget i slutet av mars under en gemensam »viljeyttring«. Landstinget å sin sida deklarerar att »ledningen ser mycket positivt på de
initiativ som kommer från de anställda och vill stödja Vårdförbundets medlemmar att ta steget från att vara landstingsanställd till att driva verksamhet i egen regi«. Vårdförbundets avdelning »anser att medlemmar som är intresserade ska ha ett stöd i att få testa sina idéer samt få kunskap om vad det innebär att övergå från anställning till att starta egen verksamhet«.

Fem distriktssköterskor bildar aktiebolag
Fem distriktssköterskor vid vårdcentralen i Farsta i södra Stockholm ligger redan i startgroparna för att skriva ett vårdavtal. De vill bryta sig ur vårdcentralen för att flytta mottagningen till det distrikt där de verkar, flera tunnelbanestationer bort från Farsta. Mona Sylwan är en av dem:

– Det fanns en vårdcentral i Gubbängen förut, men den slogs ihop med Farsta »av ekonomiska skäl«. Men nu tillbringar vi ibland timmar på tunnelbanan bara för att åka fram och tillbaka mellan vårdcentralen och patienterna. Vi vill finnas »mitt i byn« så att vi har lätt att nå patienterna och de har lätt att nå oss.

Bilda aktiebolag
De fem tänker bilda ett aktiebolag och sedan sköta allt själva. De skickade in en intresseanmälan strax före jul och fick svar med vändande post. Men sedan dess har det inte hänt särskilt mycket. Mona Sylwan hoppas på att det nytecknade ramavtalet ska ge skjuts åt förhandlingarna.

Men de agerar försiktigt. »Vi vill inte bli lurade«, säger Mona Sylwan och har konsulterat Eva Jonsson Nordlund på Vårdförbundets servicebolag Viam för att få hjälp med avtalstecknandet.

Varför är det då så viktigt att bli sina egna?

– Vi vill ha arbetsro, slippa ifrån hierarkierna och kunna utveckla kvaliteten i det vi gör, sammanfattar Mona Sylwan.
Enligt Eva Jonsson Nordlund, VD för Viam, finns det ännu ingen distriktssköterska med vårdavtal i Sverige, även om det är på gång på flera håll, förutom i Jämtland och Stockholm också i Skåne och Värmland (se också intervjun med Eva Jonsson Nordlund i Vårdfacket 3/99).