50–80 procent av patienterna fick biverkningar som rodnad, svullnad, smärta och hårda blodkärl av sin venkanyl vid intravenös behandling med näring, bedövningsmedel, cellgifter och blodtransfusioner. Vissa hade ont på stickstället upp till sju månader efter behandlingen. Det redovisar sjuksköterskan Anna Lundgren i sin avhandling vid Linköpings universitet.

Anna Lundgren har följt patienter som behandlats intravenöst via venkanyl i armvecket eller på handen. Hon har gått igenom journaler och intervjuat vårdpersonal vid både svenska och engelska sjukhus. Hennes resultat visar att hanteringen av venkanyler i många fall är otillfredsställande. Sjuksköterskornas tillsyn var god första dagen, sedan försämrades den starkt. Kanylerna fick i vissa fall ligga kvar i hela åtta dagar. Hon fann också tekniska misstag och dålig dokumentation i journalerna.

Biverkningar som beror på brister i omhändertagandet kan man göra något åt, redovisar Anna Lundgren. Biverkningsandelen sjönk markant när sjuksköterskorna fick särskild undervisning om hantering av venkanyler. Venkanyler ska vara korta, tunna och användas kortast möjliga tid är några av Anna Lundgrens slutsatser.