»Sjuksköterskor ska handleda sjuksköterskor«

Handledning är en arena för reflektion. Om handledningens syfte är att omvårdnadspersonal ska utvecklas såväl personligt som professionellt ska handledaren självklart vara en sjuksköterska. Det hävdar omvårdnadsforskaren Elsy Athlin.

Handledning kan vara det en erfaren sjuksköterska bibringar en sjuksköterskestuderande. Det kan också vara krisbearbetning eller samtal om konflikter i en arbetsgrupp. Elsy Athlin, omvårdnadsforskare och ordförande i Riksföreningen för yrkesmässig handledning i omvårdnad, definierar omvårdnadshandledning så här: »Att kollegialt hjälpa omvårdnadspersonal att genom självreflektion förstå mer om sig själva och det de möter i det dagliga arbetet, så att de kan fortsätta att utvecklas både personligt och professionellt.«

Handledningens yttersta syfte är, enligt Elsy Athlin, den goda omvårdnaden. Att ge personalen kraft att bära bördan av att se patienter lida eller ork att möta oroliga och sörjande anhöriga. Kraft att möta en pressande arbetssituation.

– Det kan handla om situationer som jag bär med mig sedan tidigare, om nuet eller om något jag gruvar mig för inför framtiden.

Och om syftet med handledningen är att ge sjuksköterskor inte bara personlig utan även yrkesmässig utveckling ska handledaren självklart vara en sjuksköterska, är hennes bestämda uppfattning.

Flera olika skolor
Riksföreningen för yrkesmässig handledning i omvårdnad har funnits i tre år och har 215 medlemmar. En lång och krånglig titel på en riksförening kan man tycka. Men det vill till för att det ska vara klart vad som åsyftas. För även om Elsy Athlins definition är tydlig så kan handledning kallas både systematisk vägledning, processorienterad handledning i omvårdnad och relationshandledning.

– Egentligen är det samma sak alltihop, säger hon, nöjd över att riksföreningen lyckats hitta ett namn som omfattar olika slags inriktningar.

För egen del väljer Elsy Athlin att kalla den kollegiala handledningen för systematisk vägledning. Bättre att visa vägen än att hålla handen, menar hon.

Tro på den egna kraften
Handledningen ska byggas på en humanistisk människosyn. Så kallar hon den tro på människans egen kraft som ska prägla såväl omvårdnaden som handledningen. När hon säger att tilltro ska genomsyra handledningsmodellen menar Elsy Athlin tron på sjuksköterskans vilja och förmåga att växa. En förmåga som handledaren ska stimulera.

I riksföreningens verksamhetsidé ligger att utbildning och handledningskompetens krävs för att kunna handleda kolleger. Hittills har sjuksköterskor skaffat sig det med hjälp av andra yrkesgrupper:
psykologer och kuratorer till exempel.
I dag finns kompetensen inom den egna professionen.

– Vi har blivit många sjuksköterskor som är utbildade i handledning. I till exempel Umeå, Göteborg, Falun, Lund och Växjö finns sedan flera år handledarutbildningar vid högskolorna, på mellan 10 och 30 poäng.

Elsy Athlin avråder från yrkesmässig omvårdnadshandledning för en arbetsgrupp från en och samma arbetsplats. Om syftet är fortsatt professionell utveckling har det visat sig fungera bättre att sätta ihop yrkesmässigt homogena grupper med sjuksköterskor eller undersköterskor från olika kliniker. I en arbetsgrupp är det lätt hänt att tiden går åt till att diskutera gruppens egna problem, eller att den färdiga uppfattningen om varandra påverkar handledningen. Om syftet med handledningen är att hjälpa en arbetsgrupp med dess konflikter kanske det är bättre med en psykolog än en sjuksköterska som handledare.

Tyvärr är det alltför vanligt att chefer och anställda har olika syften med handledningen, säger Elsy Athlin. Eller, kanske ännu vanligare, att chefers ambition att låta arbetsgruppen gå i handledning inte blir mer än läpparnas bekännelse.

– Även om viljan finns att låta personalen delta så finns inte möjligheten. Sjuksköterskebristen gör att ingen kan ta hand om patienterna under tiden.

Personalpolitiken måste förändras
När handledningen behövs som mest är möjligheterna att få den som minst. Det räcker inte med den vilja till professionell utveckling som finns bland sjuksköterskorna själva, säger Elsy Athlin, det krävs också en personalpolitik som gör utveckling möjlig.

– De yttre förutsättningarna för handledning saknas på många ställen.

Under de senaste tio åren har sjuksköterskors insikt om att yrkesmässig handledning behövs ökat. Men vilken typ av handledning kåren vill ha är oklart. Därför har Riksföreningen för yrkesmässig handledning skickat ut en riksomfattande enkät med frågor som: Hur många handledningsgrupper finns det på din arbetsplats? Var finns grupperna? Vad tas upp? Vilken kompetens har handledaren? Vilka hinder för handledning finns?

Riksföreningens nästa mål är att ta fram kompetenskrav för kollegial handledning. Sådana finns sedan tio år i Norge och sedan förra året i Danmark. Elsy Athlin ser fram emot tydliga krav och så småningom ett godkännande – en professionell kvalitetsstämpel – som man kan ansöka om.

– Det är första gången som kåren själv sätter kriterier för kompetenskrav inom en del av det professionella fältet. Vi träder in på historisk mark, säger hon med tillfredsställelse i rösten.