En 69-årig man hade besvärats av ansträngningsrelaterade bröstsmärtor i ett halvår och utreddes för dem, då man under en poliklinisk gastroskopiundersökning råkade sticka hål på hans matstrupe. (Förutom ett hiatusbråck visade undersökningen ingenting patologiskt.) Vid lunchtid samma dag som undersökningen fick mannen centrala bröstsmärtor och på eftermiddagen sökte han hjälp på sjukhusets jourmottagning.

Den sjuksköterska som på mottagningen hade till uppgift att slussa patienterna rätt i vårdkedjan (»grindvakten«) var upptagen men lät undersköterskan meddela mannen att han skulle återkomma två timmar senare då familjeläkarjouren började sitt arbetspass.

Mannen besökte i stället en privatläkare och återkom därefter med en remiss till kirurgkliniken där ett ekg togs. Det tydde på hjärtinfarkt. 69-åringen överremitterades till medicinkliniken och lades in.
Infarktförloppet var okomplicerat och patienten flyttades efter två dagar till en eftervårdsavdelning. Efter ytterligare två dagar avled han i svår hjärtsvikt.

Patientens son anmälde sjuksköterskan på jourmottagningen och ansvariga läkare på medicinkliniken till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (hsan) för felbehandling och yrkade på disciplinstraff. »Grindvaktens« agerande försenade behandlingen med minst två timmar, hävdar sonen som också undrar varför pappan inte fick stanna på miva, där han var trygg, tills hans hjärta hade röntgats.

Regionens sjukvårdsorganisation hade organiserats om hösten 1997, då ett av de två sjukhusen stängts. För att klara vården på de sjukhus som finns kvar måste primärvården numera ta emot över 40 000 läkarbesök. Primärvården anställde fyra så kallade grindvakter som placerades på sjukhusets akutmottagning för att gallra ut vilka som skulle hänvisas vidare till primärvården och vilka som skulle tas emot på akuten. Den anmälda sjuksköterskan var en av dessa.

Sjuksköterskan skriver i sitt yttrande till ansvarsnämnden att han var upptagen med att assistera en av kirurgens jourläkare som sydde en sårskada när undersköterskan kom in och undrade om 69-åringen skulle till primärvården eller akutmottagningen.

Mannen hade ont i epigastriet men visade enligt undersköterskan inga andra symtom. Tidigare på dagen hade han varit på gastroskopi då man funnit ett hiatusbråck och råkat rispa matstrupen. Sjuksköterskan ansåg att besvären kom från hiatusbråcket och att mannen behövde träffa en läkare eftersom den Novaluzid han fått inte hjälpte.

De ansvariga läkarna (en över- och en underläkare) konstaterar i sitt yttrande att en vanlig hjärtröntgen i detta fall inte hade kunnat förutspå patientens dramatiska försämring och skriver att patienten stannade längre än vanligt på miva.

hsan konstaterar att det är svårt och definitivt ingen sjuksköterskeuppgift att bedöma en patient med bröstsmärtor och möjliga mag- och matstrupsbesvär. En sådan patient bör omedelbart bedömas av läkare och inte få besked att återkomma två timmar senare.

Den journal som ansvarig sjuksköterska ska föra över akutbedömningen saknas, skriver nämnden. Sjuksköterskan såg inte själv patienten utan förlitade sig på den erfarna undersköterskan, utan att ifrågasätta hennes uppgifter.

Även om hans introduktion var ofullständig och riktlinjerna för tjänsten oklara ger nämnden sjuksköterskan en erinran för det fel han begått men ser ingen anledning att kritisera de båda läkarna. (hsan 2074/97:b5).