Vårdkommissionen tillsattes förra sommaren med en imponerande sammansättning: fem ministrar och en representant vardera för de fem parterna på den offentliga arbetsmarknaden: Landstingsförbundet, Kommunförbundet, tco, Saco och lo. Veckan före midsommar möttes kommissionen för sitt sista sammanträde.

Dess uppdrag var att föreslå åtgärder för att möta de gigantiska behov av nyrekrytering till vårdyrkena som skymtar på andra sidan sekelskiftet. Till 2010 behöver man rekrytera 150 000 fler än dem som idag utbildas, enligt de prognoser som kommissionen arbetat efter.

Inbyggd tandlöshet
Men vårdkommissionens slutrapport bidde mest en tumme. Av de fem viktiga problem som kommissionen själv räknar upp
i det pressmeddelande som gick ut efter det sista sammanträdet finns det förslag till lösningar på bara ett: deltidsarbetslösheten. Bristerna när det gäller löneutvecklingen, arbetstiderna, arbetsmiljön och inflytandet har kommissionen fått lämna därhän.

Vårdförbundets ordförande Eva Fernvall menar att tandlösheten var inbyggd redan från början:

– Många av problemen i sjukvården är partsfrågor som man inte kan lösa tillsammans med staten. Dit hör till exempel löner och arbetsorganisation. Därför har vi i kommissionen fått se på rekryteringsfrågorna ur ett ganska snävt perspektiv.

Frågan om huruvida fler olika arbetsgivare skulle göra det lättare att rekrytera personal till vården ville Eva Fernvall och Sacos ordförande Anders Milton ta upp i kommissionen men mötte inget gensvar.

– Frågan om mångfald i vården är inte en fråga som man kan lösa mellan parterna. Den hade varit lämplig att diskutera i kommissionen, säger Eva Fernvall.

Nå, även en tumme är en tumme. Något av det vårdkommissionen åstadkommit är hon nöjd med. Det gäller framför allt att man sätter fokus på deltidsarbetslösheten. Kommissionen har satt upp som mål att den ska minskas med hälften på drygt ett år, till i november 2000. I april i år var 3 000 sjuksköterskor anmälda som deltidsarbetslösa till a-kassan.

Det var just deltidsarbetslösheten som Vårdförbundet satte fingret på i höstas, när man inför kommissionen presenterade en rapport som visade att om de deltidsarbetande sjuksköterskorna gick upp till heltid skulle det motsvara flera tusen nya heltidstjänster.

I kommissionens slutrapport finns också en avsiktsförklaring: vårdhögskolorna ska föras över till den statliga högskolan (underförstått: när man löst de ekonomiska frågor som är förknippade med ett sådant överförande). Dessutom ska Socialstyrelsen ta över ansvaret för specialistutbildningarna från landstingen.

Även dessa förslag är Eva Fernvall nöjd med. Med Socialstyrelsen som ansvarig för specialistutbildningarna tror hon att både dimensionering och innehåll blir bättre.
1000 nya utbildningsplatser

De 1 000 nya utbildningsplatser i sjuksköterskeutbildningen som kommissionen föreslår innebär att man nästan, men inte riktigt, återställer den nivå som fanns före utbildningsreformen 1993. Dessförinnan utbildades 5 000 sjuksköterskor om året, nu är den siffran 3 500.

– Det blir bra, säger Eva Fernvall. Behovet av sjuksköterskor ökar genom att sjukskötersketätheten i den landstingsdrivna vården ökar och att det ställs allt större krav på medverkan av sjuksköterskor i den kommunala vården.

Men en ökning med 1 000 utbildningsplatser täcker inte bristen. Därför måste man se över deltidsarbetslösheten men också se till att behålla de sjuksköterskor som lämnar vården och försöka förmå dem som lämnat vården att återvända dit.

Vårdkommissionens slutrapport finns färdig från tryckeriet i mitten av augusti.