Vårdförbundets styrelse kommer att föreslå kongressen i november att det gemensamma medlemskapet mellan förbundet, yrkesorganisationerna (ssf, sbf och ibl) och riksföreningarna ska upphöra. Organisationernas olika roller har blivit alltmer otydliga och syftet med förslaget om bodelning är att göra rollerna klara och att skapa tydliga och starka organisationer som företräder medlemmen och professionen.

– Det har varit oklart hur de professionella frågorna ska lösas och vem som tar ansvar för olika frågor, säger Birgitta Svensson, förbundssekreterare i Vårdförbundet och sekreterare i den projektgrupp som arbetat fram förslaget till bodelning.

Nu slås fast att Vårdförbundet är sjuksköterskors, barnmorskors och biomedicinska analytikers fackliga organisation, med tydlig identitet som yrkesorganisation. ssf, sbf och ibl är deras professionella sammanslutningar med syfte att främja forskning, utveckling och utbildning inom hälso- och sjukvård.

Förslaget till bodelning har diskuterats i flera olika forum under året. ssf, sbf och ibl är positiva till förslaget. Det är också riksföreningarna som haft förslaget på remiss och vars ordföranden diskuterat det på en ordförandekonferens. 22 av 28 riksföreningar har svarat på remissen och samtliga är positivt inställda till en bodelning.

Riskerar att väljas bort
Den stora vinsten för riksföreningarnas del är att det blir möjligt för dem att säga ja till medlemskap för andra än Vårdförbundets medlemmar. Risken, för såväl Vårdförbundet som yrkesorganisationerna och riksföreningarna, är att medlemmarna väljer bort någon när det blir tydligt för dem att de har tre organisationer att ansluta sig.

– Det gäller för Vårdförbundet att visa att vi är en bra facklig organisation. Det är viktigt att medlemmarna är med både i förbundet och i yrkesorganisationerna för att vi tillsammans ska kunna nå ett bättre resultat för våra yrkesgrupper, säger Birgitta Svensson.

En annan risk, åtminstone för en liten riksförening som Mikrobiologi med cirka 550 medlemmar, är att det blir dyrare att upprätthålla dagens verksamhet.

– Vi kan få problem med en del administrationskostnader, till exempel med att hålla medlemsregister, som vi hittills har fått hjälp med från Vårdförbundet, säger Aina Hofslagare, ordförande i riksföreningen för Mikrobiologi.

Tänker inte höja avgiften
Riksföreningen planerar inte att höja medlemsavgiften som idag är 150 kronor per år. Den har en liten styrelse på nio personer som, i likhet med de omkring 25 länsombuden, tar av sin fritid för att arbeta med riksföreningens frågor. Föreningen ger ut ett medlemsblad kallat Mikrobladet och arrangerar studiedagar. Det är de välbesökta studiedagarna som till stor del ger riksföreningen dess inkomster, berättar Aina Hofslagare. Då syftar hon inte i första hand på kursavgiften utan på de företag inom laboratoriemedicin som betalar för att ställa ut sina produkter under studiedagarna.

– Man kan säga att utställarna på det här sättet stöttar vår verksamhet, säger hon.

Trots risken för att föreningens kostnader stiger i och med det delade medlemskapet välkomnar ordföranden i Mikrobiologi förslaget. Det innebär till exempel att föreningen kan ta emot mikrobiologiska biomedicinska analytiker som är anställda inom privat sektor och är medlemmar i Svenska industritjänstemannaförbundet. Samma sak gäller de statligt anställda biomedicinska analytiker som är med i Statstjänstemannaförbundet, st. När dubbelanslutningsavtalet mellan Vårdförbundet och st bröts tappade riksföreningen för Mikrobiologi tio procent av sina medlemmar. Idag kan de hälsa dessa välkomna åter.

– Delat medlemskap kommer att innebära att vårt arbete blir tuffare, men också mer stimulerande, sammanfattar Aina Hofslagare sin syn på den kommande bodelningen.

– Men det gäller att vi inte blir osynliga för då finns risk att vi tappar medlemmar.

För att undvika det kommer styrelsen att ägna en del av sin kraft åt hur riksföreningen ska marknadsföra sig i framtiden. Den har redan beslutat om en egen hemsida på Internet. Ett annat förslag är att annonsera i till exempel Vårdfacket. Överhuvudtaget anser Aina Hofslagare att det är viktigt att riksföreningen blir tydlig med hur de arbetar med biomedicinsk laboratorievetenskap. De har redan påbörjat konsensusdiskussioner om metoder inom mikrobiologi. Ett område som tidigare ansetts vara läkarnas bord.

Fortsatt samarbete viktigt
Hon tycker att det är viktigt att fortsätta samarbetet med Vårdförbundet. En önskan som också finns från Vårdförbundets sida. Hur det ska gå till måste diskuteras med varje riksförening, men exempel på områden att samarbeta kring är utbildningsfrågor och ämnesdiskussioner, planering av gemensamma konferenser, Hälso- och sjukvårdsstämman och internationella frågor.

– Vi vill gärna fortsätta att samarbeta med riksföreningarna, säger förbundssekreterare Birgitta Svensson. När det till exempel gäller remissarbete och utredningar behöver vi deras värdefulla synpunkter.