Sjuksköterskor och föräldrar hade möjlighet att ta ställning till om de ville medverka i studien. Alla uttryckte efter besöket att de inte hade varit störda av observatören.

Sammansättningen av föräldrar och barn var olikt ett nationellt urval, vilket påverkar resultatens allmängiltighet. I studien fanns 44,7 procent barn med föräldrar av utländsk härkomst, mot 18 procent i ett nationellt urval. Ändå liknade resultatet andra studier beträffande innehållet i besöket. Psykosociala problem var dock vanligare, 34,1 procent mot 5 procent. Där fanns ingen skillnad mellan de grupper som ingick. Om familjerna, som grupp betraktat, hade likartade förhållande eller om andra faktorer påverkade vet vi inte. Men med tanke på situationen i vår omvärld är det sannolikt att andelen mycket sårbara barn ökar. Då behöver riskfaktorer identifieras och följas. Journalen saknade särskilda avsnitt för att beskriva riskfaktorer eller förhållanden av betydelse för barnets utveckling. Detta behövs för att underlätta och målinrikta hälsovårdsarbetet.

Termen »medicinsk vård« används. Detta förvirrar då karaktärsämnet i barnsjuksköterskans utbildning är omvårdnad, det vill säga nursing care, inte medical care.

Inom vuxenvård finns få studier av överensstämmelsen mellan faktisk vård och journalens innehåll. Några arbeten gäller smärta. Axelsson och medarbetare (1999) fann stora skillnader för sjukhemspatienter där 80 till 84 procent av patienterna bedömdes ha smärta men endast 38 procent hade noteringar i journalen. Andra studier (Camp & O’Sullivan 1987, Briggs & Dean 1998) visade att journalen saknade adekvat information om patientens smärta.

Man måste fundera över vilka effekter detta har för den vård och omvårdnad patienten får, eller kanske inte får, och för möjlighet till uppföljning.

»Allt« ska eller behöver inte dokumenteras. Hagelin har tydliggjort områden för preventivt arbetet inom barnhälsovården. Vi behöver kriterier för journalföring i olika vårdsituationer. En grund finns i arbetet med kvalitetsindikatorer (till exempel ssf och Spri 1999) och evidensbaserad omvårdnad där vi börjar få svenska publikationer (sbu). Datoriseringen underlättar journalföring, men vi behöver både en överenskommen struktur med entydiga sökord och en väl förd individuell journal.

Hagelins studie är ett viktigt bidrag i vår kunskapsuppbyggnad och vi har anledning att ta till oss det som är relevant för olika verksamheter.

1. Axelsson K., Nydevik, I., Ahrel, K.,
Friström, A-E. & Hallgren, L. 1999. Smärta
hos personer som bor på sjukhem. Föredrag.
Hälso- och sjukvårdsstämman. 1999.

2. Briggs, M., Dean, K.L. 1998. A qualitative analysis of the nursing documentation of post-
operative pain management. J Clin Nurs 7:155–163.

3. Camp, L.D. & O’Sullivan, P.S. 1987.
Comparison of medical, surgical and oncology
patients’ description of pain and nurses’ documentation of pain assessments. J. Adv. Nurs., 12:593–98.

4. Svensk sjuksköterskeförening SSF och Spri 1999. Cancerrelaterad smärta. Riktlinjer för bedömning, patientundervisning och komplimentär smärtbehandling. Omvårdnad nr 7. Spris förlag, Stockholm.

Margareta Ehnfors
är docent i omvårdnadsforskning
och universitetslektor vid Institutionen för
vårdvetenskap och omsorg vid Örebro universitet