Före sommaren disputerade Kersti Malmsten, sjuksköterska och vårdlärare på avhandlingen Reflective Assent in Basic Care. Efter att i tio år ha undervisat blivande sjuksköterskor i etik konstaterar hon att utbildningarna oreflekterat tagit till sig och använt läroböcker inriktade på medicinsk etik.

– I den dominerar principetiken. Det handlar om ja och nej, rätt och orätt, frågor om livets början och slut och annat eldfängt. De må vara spännande att diskutera på ett abstrakt plan men i det konkreta praktiska mötet mellan patient och sjuksköterska helt felplacerade.

– Sedan Platon och framåt har etiken inneburit reflektion, det vill säga det som försiggår inne i huvudet. Men för den del av sjuksköterskors verksamhet som är unik för oss räcker inte detta. Jag vill komplettera den, förklarar Kersti Malmsten.

Omvårdnad är det speciella område som sjuksköterskor är ensamma om att ansvara för – även om de delegerat en del av utförandet till undersköterskor är de fortfarande ensamma om omvårdnadsdokumentationen.

Kersti Malmstens idé om en egen etik för sjuksköterskor bygger på att de, förutom medicinska kunskaper, också har en annan kunskap, en kroppslig. När vi är sjuka måste vi i varierande grad lämna över oss till andra. I överlämnandet av kroppsliga funktioner uppstår omedelbara eller väldigt nära etiska problem. De uppstår här och nu, och Kersti Malmsten menar att reflexionen måste ske samtidigt som handlingarna utförs.

Funnit sex dygder
I sitt arbete har Kersti Malmsten tagit hjälp av kommunikativ etik, feministisk etik och nyaristotelisk dygdeetik.

Den feministiska etiken har gett henne nya insikter om hur förtryckande strukturer fungerar vid utövande av basal omvårdnad, den kommunikativa har fått henne att inkludera kroppslig kommunikation.

Utifrån sjuksköterskors kompetensområde omvårdnad har hon funnit sex speciellt viktiga omsorgsvärden och sex dygder som är knutna till dessa värden:

Förkroppsligande–sensualitet, ömsesidighet–lojalitet, beroende autonomi–öppenhet, tröst–mod, bibehållande av mänsklig värdighet–rättvisa, bemyndigande–solidaritet.

– Tröst är fortfarande det viktigaste värdet för sjuksköterskor, och för att trösta måste man vara öppen och modig, man måste våga se, säger Kersti Malmsten.

Sjuksköterskor ska vikariera och stärka patienternas krafter samtidigt som de strävar efter deras autonomi.

– Autonomi i traditionell mening innebär individualism, men jag tror inte att någon kan vara helt självständig. Vi behöver hjälp av andra för att utvecklas och blir då beroende av varandra.
Utifrån de klassiska medicinsk-etiska principerna härleddes på 50-talet begreppet informerat samtycke.

– Det är en princip som går ut på att vårdaren funderar och pratar, medan patienten ges kunskaper och samtycker till förslagen. Man förväntar sig aldrig att hon har något att tillföra.
Kersti Malmsten introducerar istället begreppet »reformerat samtycke« där det är patienterna som är experterna som har något att lära ut.

– Där blir den icke-verbala, kroppsliga kunskapen och kommunikationen viktig. Att kunna avläsa patienten, att känna med sin egen kropp och ta på den andres och på så sätt få kunskaper och dra slutsatser. Alla har vi kunskap lagrad i våra kroppar som styr vårt handlande.

Kersti Malmsten säger att etikutbildningen för sjuksköterskor borde koncentreras på att lära de studerande att reflektera över varför de gör si eller så i en situation – ofta stick i stäv med vad de teoretiskt vet att de borde göra.

– Men den etik jag förespråkar kräver att man får tid att lära känna patienten. Och tid är det ont om i den nedrustade vården. Om vi utbildar dem, kommer de inte att kunna leva upp till det när de kommer ut. Det är ett moraliskt problem i sig att veta hur god omvårdnad ska ges men inte kunna genomföra den.

– Makt är ett centralt begrepp i min avhandling. I dag har sjuksköterskor svaga röster och lite inflytande men vi har en enorm makt gentemot patienten. Jag vill så klart revolutionera vården med min avhandling, och om alla sjuksköterskor gick ihop…

Reflective Assent in Basic Care, A study
in Nursing Ethics, Kersti Malmsten, Uppsala 1999 (Acta Universitatis Upsaliensis,
Uppsala Studies in Social Ethics 24)