19300 kronor – till Gudrun i kommunen

Pannkakelöner. Gudrun Lidberg skräder inte orden. De senaste lönerörelserna i Nybro har inneburit den ena besvikelsen efter den andra. Allt tal om, och allt arbete med, kriterier för löneutvecklingen har fallit platt till marken. Som en pannkaka.

Hon är jäktad när hon hämtar mig i kommunhusets foajé. Vi åker till hennes arbetsplats, Linnéagården, någon kilometer åt Kalmarhållet. Gudrun Lidberg har egentligen inte tid att bli intervjuad av Vårdfacket. Arbetsbelastningen är hög och dessutom saknas det en sjuksköterska eftersom hennes kollega är sjuk.

Gudrun Lidberg är inte Vårdförbundets företrädare i kommunen. Hon vill inte ta på sig det uppdraget. Men det hindrar inte att hon har varit mycket aktiv i lönediskussionerna, inte minst när det gäller att få fram kriterier för lönesättningen. Hon tycker att lönerna ska sättas efter vad man som sjuksköterska uträttar.

– För ett par år sedan fick vi förslag till kriterier från cheferna, men vi var inte nöjda med dem. Det sades då att vi skulle arbeta vidare med dem, men inget blev gjort.

Inte förrän en vecka före förhandlingen i våras. Den 19 februari kom äntligen förslag till omarbetade kriterier, den 26 februari skulle förhandlingen äga rum.

Gudrun Lidberg såg till att materialet blev tillgängligt för alla berörda medlemmar, det tjugotal sjuksköterskor som arbetar inom den kommunala sjukvården. Några hörde av sig och var kritiska mot att en del kriterier var för luddiga. Gudrun Lidberg bad arbetsgivaren om förtydliganden och fick gehör för vissa synpunkter som kommit från medlemmarna.

Men precis före mållinjen snubblade arbetsgivaren: »Kriterierna har varit kända så kort tid. Vi fördelar lönerna schablonmässigt.« Det enda som hände var att några av sjuksköterskorna utan förklaring fick en eller ett par hundralappar mindre än de 800 kronor i löneökning som de flesta fick.

Då ilsknade Gudrun Lidberg till och sa ifrån: ska det vara lika för alla så ska det också vara lika för alla. Arbetsgivaren föll till föga och alla fick samma löneökning. Hon framhåller att sjuksköterskorna alltså i och för sig är positiva till att lönen ska fördelas efter något slags kriterier. Men då ska de också påverka lönen. Så skedde inte i Nybro.

– Då går luften ur en!

Vårdförbundet en dörröppnare
Kristian Lundh är personal- och förhandlingschef i Nybro sedan tre år. Han prisar Vårdförbundet:

– Vårdförbundet är något av en dörröppnare, med dem kan vi visa att det här sättet att jobba med lönerna fungerar.

Varför? Kristian Lundh lyfter fram flera faktorer:

* Gruppen är relativt liten.
* Det finns en bra vilja och kompetens i Vårdförbundet.
* Vårdförbundet centralt har tillit till kommunernas förmåga att klara löneökningar.

På det sättet, menar Kristian Lundh, har Vårdförbundet bidragit till att också flera andra fackliga organisationer i kommunen rört sig i samma riktning. Men resultatet av löneförhandlingen för sjuksköterskorna i den kommunala sjukvården blev väl inte särskilt lyckat, åtminstone sett i perspektiv av den individuella lönesättning som Kommunförbundet eftersträvar?

Ostadig grund
Kristian Lundh håller med. Att han själv är entusiastisk för modellen är kanske inte så konstigt; han har varit med i den arbetsgrupp på Kommunförbundet som utarbetat den. Däremot har han inte lyckats få den att tränga igenom nedåt i den kommunala organisationen i Nybro. Kanske blir det bättre när den nya förvaltningschefen för äldreomsorgen blivit varm i kläderna – han kom den 1 oktober i år.

För det hör också till saken: den förvaltningschef som styrde över bland annat Gudrun Lidbergs arbete har lämnat sin tjänst. Och inte bara hon, utan också Gudrun Lidbergs närmaste chef.

Kristian Lundh medger att verksamheten på grund av den turbulens som förevarit i samband med framför allt förvaltningschefens avgång lett till en lite »ostadig grund« för förhandlingsarbetet. Men han tycker att också Vårdförbundet har ett ansvar för att allt inte gått helt enligt planerna:

– Vårdförbundet har misslyckats med att få någon lokalt i Nybro som vill ta på sig det här arbetet. Vi har från kommunens sida fått föra diskussionerna direkt med Ann-Sofie Togner.

Ann-Sofie Togner är Vårdförbundets ordförande i avdelningen i Kalmar län. Hon har också fått rapporter om det snöpliga slutet på en förhandlingsomgång som började så bra. Hon är förstås ledsen över det, men vill hellre se framåt. Så här beskriver hon fackföreningens uppgift:

– Vi ska inte gå in i den enskilda medlemmens lön, det är en uppgift för henne och hennes närmaste chef. Men vi ska se till att hon får förutsättningar att föra lönesamtal med sin chef; alltså att upprätthålla den enskilda medlemmens kompetens som löneförhandlare. Vi ska också få upp lönenivån för kollektivet och övervaka så att lönemodellen följs.

Också Kristian Lundh vill se framåt. Den nya förvaltningschefen ska förhoppningsvis komma tillrätta med det missnöje med den kommunala organisationen som finns bland sjuksköterskorna. Lönespridningen ska öka. Han är heller inte främmande för att de högsta lönerna ska öka rejält.

– Visst är det marknaden som bestämmer lönerna. Men vi vill inte höja lönerna bara för att vi måste, utan utnyttja de höjda lönerna för att nå de mål vi har satt upp: bättre kompetens hos sjuksköterskorna som ger bättre service åt invånarna i Nybro.

Vad tror Gudrun Lidberg? Egentligen hinner hon inte utveckla det mer: doktorn väntar på rapport och nattsjuksköterskan på överlämning.

Jag hinner ändå fråga vad hon tycker att hon är värd.

– 24 000! Jämfört med 19 300 i dag.

Bara framtiden kan utvisa om hon någonsin får den lönen.