En chef är oerhört viktig både för att verksamheten ska fungera och utvecklas och för att medarbetarna ska må bra, arbeta bra tillsammans och få möjlighet att växa i sina yrkesroller. Men det är inte alltid lätt att vara chef eller ledare inom vården. Det ställs många krav både från medarbetare och arbetsgivare. Arbetssituationen är ofta pressad. Det finns ingen tid att stanna upp och reflektera över det egna ledarskapet eller utvecklingen av verksamheten.

I dag präglas ledarskapet, inte bara inom vården, till stor del av den ledarmodell som utvecklades under industrisamhällets framväxt. Centralt för ett sådant ledarskap är att få produktionsflödet att fungera. Patienten blir då ett objekt och vårdpersonalen blir utbytbar.

Men i och med kunskapssamhällets framväxt går vi också mot en ny form av ledarskap.

Hälso- och sjukvården är en oerhört kunskapsintensiv verksamhet. Utbildningsnivån är hög. Biomedicinska analytiker, barnmorskor, sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor har högskoleutbildning och många väljer att specialisera sig inom ett område. Det innebär att yrkesutövaren har stora förväntningar på att själv få fatta beslut och ta initiativ inom sitt arbetsområde. Bemanning kan inte längre diskuteras i antal personer utan det viktigaste är hur individerna och yrkesutövarna i arbetslaget kan komplettera varandra.

Jag tror på ett ledarskap där chefen är den som visar vägen och sedan litar på att medarbetarna löser sina uppgifter på ett bra sätt. Chefen ska ha ett helhetsperspektiv, lyssna på medarbetarna, ge feedback och skapa utrymme för medarbetarna att utvecklas i sina yrkesroller.

Vi har en bra bit kvar till ett sådant ledarskap och det kan kännas svårt att få tid att förändra arbetssätt. Men jag tror att det är nödvändigt och att vi har oerhört mycket att vinna på det, både som chef och som medarbetare.

För att chefen eller ledaren ska kunna leva upp till alla förväntningar krävs också en ny syn på medarbetarskapet. Som medarbetare kan vi inte längre vänta på instruktioner, vi måste själva ta ansvar för att bidra både till utvecklingen av verksamheten och relationerna på arbetsplatsen.

Sedan en tid tillbaka arbetar Vårdförbundet för att hitta sätt att stödja de 8 000 medlemmar som är chefer eller ledare. Vi har bland annat startat en mentorsbank där du som chef kan bli eller få en mentor. Vi kommer också att arbeta hårt för att öka vår kunskap om chefers situation i vården. Kunskapen kommer vi bland annat att hämta in vid ett flertal möten med chefsgrupper från olika verksamheter; kommunal, landstingsdriven, privat och statlig. Vi kommer också att hämta in kunskap om vilka utredningar på nationell nivå som berör ledarskap.

I ledarskapet ingår också ett ansvar för utveckling av verksamheten. Jag är medveten om att vården är en komplex verksamhet och att det är svårt att ha inblick i och förstå allt som händer i en stor organisation. Men jag tror att det är viktigt att som chef inse att det inte går att kontrollera allt. Det är viktigt att utgå från den egna arbetsplatsen och se hur arbetet fungerar där, hur omgivningen påverkar arbetet och hitta sätt att utveckla verksamheten med hjälp av den kunskapen.

Vi inom Vårdförbundet har precis påbörjat arbetet med att ta fram verktyg där du som chef, företrädare och medarbetare kan kartlägga verksamheten och få en bild av hur din arbetsplats ser ut. Arbetet vid en vårdavdelning på ett sjukhus påverkas till exempel av en mängd leveranser av olika slag. Det kan till exempel vara leveranser av tvätt, mat och läkemedel som ska tas omhand av dem som arbetar på avdelningen. Kanske går det att hitta andra sätt att göra detta på. Kanske kan leveranser göras vid andra tider och läkemedelsförrådet kanske ska skötas av en farmaceut i stället för av en sjuksköterska.

I utvecklingen av ledarskap, verksamhet och medarbetare får vi inte glömma bort hur viktigt det är att ha kul och skratta på arbetet. Jag tror att vi har kommit en bra bit på väg i vår strävan efter en god arbetsmiljö om vi lyckas skapa arbetsplatser där skrattet och lekfullheten är en del av att utveckla vården.