Metoden är framtagen av Anki Mossberg, biomedicinsk analytiker vid Biomedicinskt centrum i Lund. På laboratoriet väntar nu alla med spänning på att de första djurförsöken ska starta någon gång i år. In vitro har hittills inga cancerceller överlevt det unika proteinet. Friska celler påverkas inte alls.

Förändrad forskning
Anki Mossberg arbetar på avdelningen för mikrobiologi, immunologi och glykobiologi (MIG) vid institutionen för laboratoriemedicin. När hon för ett drygt decennium sedan anställdes var det för att hjälpa till med forskning om sambandet mellan bröstmjölk och olika luftvägspatogener. Forskarna ville veta varför barn som får bröstmjölksersättning oftare drabbas av öroninflammationer än barn som ammas. Av en slump kom inriktningen på forskningen att ändras 180 grader.

– När en av doktoranderna, Anders Håkansson, upptäckte att cellerna i våra odlingar dog blev jag nervös. I praktiken innebar det ju att vi hade ihjäl en massa celler med bröstmjölken. Att de friska cellerna inte berördes visste vi inte då, säger Anki Mossberg.

Lång väg till målet
Liksom de övriga forskarna i gruppen har hon mer eller mindre lämnat bakterierna åt sitt öde för att i dag helt fokusera på att få fram ett effektivt och förhoppningsvis biverkningsfritt läkemedel mot cancer.

– Det är vårt mål. Men vägen dit är lång. I nuläget vet vi att Hamlet är oerhört effektivt i provrör. Vad som händer när vi börjar testa det på djur vet vi inte, än mindre på människor.

De första djurförsöken beräknas komma i gång någon gång under 2002.

Det är känt sedan tidigare att amning tycks skydda både mamman och spädbarnet mot cancer. Flera studier har visat att barn som blivit uppfödda med bröstmjölksersättning i högre grad riskerar att drabbas av cancer än barn som ammats. Ju längre tid barnet ammas, desto lägre tycks risken vara för att barnet ska få cancer.

Forskarna vid MIG i Lund har funnit en av de komponenter i bröstmjölk som ger denna skyddande effekt: proteinet ð-laktalbumin som finns i höga koncentrationer i bröstmjölken.

Sedan tidigare är det känt att ð-laktalbumin medverkar vid bildningen av mjölksockret laktos. Men tydligen kan det under vissa förutsättningar omvandlas för att få i gång så kallad apoptos eller programmerad celldöd hos cancerceller. Det tar även död på pneumokocker och Haemophilusbakterier.

Protein ändrar form
I provrör är rent ð-laktalbumin inaktivt och påverkar inte cellerna. Genom att tillsätta en fettsyra har forskarna skapat ett aktivt proteinkomplex som de döpt till Hamlet (Human ð-laktalbumin made lethal to tumor cells). Hamlet är precis samma protein som ð-laktalbumin men med en annan veckningsform.

När Hamlet upptäcker cancerceller ger det av någon anledning en signal till dessa celler att gå i apoptos. Varför de friska cellerna förblir opåverkade är det ännu ingen som vet.

Omvandlas i tarmen
– Vi vet inte heller om Hamlet finns naturligt i bröstmjölken. Men det troliga är att ð-laktalbuminet omvandlas till Hamlet
i mag-tarmkanalen hos barnet. Vid lågt pH släpper ð-laktalbuminet den kalciummolekyl som är bunden till proteinet. Det är precis vad som händer när vi tillverkar Hamlet på konstgjord väg. Skillnaden är att vi använder oss av EDTA (etylendiamintetraättiksyra) i stället för lågt pH, eftersom det separationsmaterial som används vid kromatografin inte tål för lågt pH, säger Anki Mossberg.


LÄSTIPS
Radetsky P: Got cancer killers? Discover juni 1999: 70–75.

Svensson M med flera: Molecular characterization of ð-lactalbumin folding variants that induce apoptosis in tumor cells. The Journal of Biological Chemistry nr 10 1999: 6388–6396.