En grupp arkeologer vid Stockholms universitet har undersökt tänderna på två barn som levde på stenåldern. De har kunnat konstatera så stora skillnader i amningslängd att talet om en naturlig amningslängd kommer på skam, menar de.

–Det finns en naturromantisk trend i dag som går ut på att om vi bara följer det som är naturligt så mår vi bättre och blir lyckliga. När det gäller amning så har påbuden skiftat väldigt genom åren och alla har de presenterats som sanningar. Vi frågade oss om det finns något man kan kalla naturlig amningslängd, berättar arkeologen och docenten Kerstin Lidén.

Dieten styr våra liv
Som en del i ett stort forskningsprojekt om genusfrågeställningar under stenåldern undersöker Kerstin Lidén och hennes forskargrupp diet och genusrelationer.

– Dieten styr nämligen mycket av vårt liv, återspeglar hur vi lever och vilka hierarkier som råder i olika kulturer. Vissa grupper styr över maten, det finns mattabun, och viss mat är statusreglerad – olika för olika kulturer.

Var och en av våra tänder utvecklas vid en specifik tidpunkt i livet. Mjölktänderna börjar bildas redan i moderlivet. Förändringar i kosten under bildningstiden registreras i tänderna och genom att analysera flera tänder från en och samma individ kan man se kostförändringarna hos en enskild person.

Forskargruppen har undersökt två barnskelett från stenålderns jägarfolk på Gotland. Det ena barnet dog vid två års ålder, det andra vid tio.

Ända tills barnet går
Man mätte proportionerna av stabila kväveisotoper i barnens tänder för att kunna undersöka från vilken nivå i näringskedjan den föda kom som barnen hade ätit. Kväveisotopvärdet, d15 N, ökar efter födelsen hos ett barn som ammas, och minskar igen när amningen avtar. Genom analys av flera mjölktänder går det att avgöra när avvänjningen startat och hur snabbt den skett.

– Jägarfolk är inte bofasta utan rör sig hela tiden. Ett barn kan bäras, men inte fler, så det måste ha varit viktigt att amma tills barnet kunde gå obehindrat – för att genom amningen förhindra en ny graviditet, säger Kerstin Liden. 

Många tabun
Undersökningarna visade att det barn som dog vid två års ålder hade ammats i 18 månader med avvänjning från sex månader. Det barn som var tio år då det dog hade ammats till sexårsåldern.

– Våra undersökningar tyder på att det inte finns en bestämd amningslängd som är naturlig utan att den avgörs av flera samverkande faktorer och är beroende av kulturer och hierarkier. Men det är väldigt intressant att läsa om alla tabun, det finns så mycket måsten runt amning.

Forskningsprojektet heter Genus och diet under neolitikum och beräknas vara klart till hösten.