Komplikationerna på bröstvårtan börjar oftast med en spricka dagarna efter förlossningen. Detta kan utvecklas till ett sår. Orsaken är att barnet har för litet tag om bröstet och endast suger på bröstvårtan. Bland det viktigaste är därför att informera kvinnan om hur barnet ska ligga vid amningen. I första hand rekommenderas att alltid åtgärda orsaken samt att hålla bröstet rent, luftigt och torrt eller fuktigt beroende på typ av sår. Behandling med salvor och olika typer av gel rekommenderas inte av Amsak då resultaten går isär i olika studier.

Svampinfektion
Besvär inne i bröstet orsakas nästan alltid av att barnet suger med för litet tag om bröstet eller att amningen inte styrs av barnets behov utan av någon anledning begränsas i tiden.

Svåra ihållande smärtor i bröst och bröstvårtor under hela amningstillfället och även mellan amningarna kan tyda på en bakterie- eller svampinfektion som bör behandlas med antibiotika eller svampmedel.

En klämd eller snedsugen bröstvårta, låga blodvärden, yttre mekaniska hinder, en bh som stasar, urmjölkning för hand eller med pump, smärta relaterat till amning och eventuellt också okända faktorer kan leda till bröstinflammation. Mjölk pressas på grund av avflödeshindret ut i kapillärerna och bindvävnaden runt alveolerna varvid kroppen svarar med en inflammatorisk reaktion.
CRP är därför kraftigt förhöjt och mamman kan ha upp till 41 graders feber, vilket ofta misstolkas som tecken på infektion.

Plötsliga symtom
Bröstinflammation är vanligast andra eller tredje veckan efter förlossningen och förekommer nästan aldrig tidigare än tio dagar postpartum. Symtomen kommer plötsligt och vanligtvis inom ett avgränsat område på ett av brösten, ofta med värmeökning, lokal rodnad och smärta eller ömhet över området. Många gånger känns en förhårdnad eller ett hårt parti under huden. Mamman har ofta en influensaliknande sjukdomskänsla.

Bästa läkningen åstadkoms om mamman uppmuntras att fortsätta amma sitt barn och själv ges rikliga tillfällen till vila och avkoppling mellan varven. Här är det viktigt att fadern eller andra anhöriga informeras om på vilket sätt de kan ställa upp för modern. Känslomässig stress kan förvärra inflammationen. Smärtstillande och febernedsättande läkemedel med paracetamol hjälper ofta bra.

Spray kan förvärra
Studier har visat att syntetiskt oxytocinspray bara är verksamt vid mjölkfyllda bröstkörtlar (mjölkretention). Det bör inte användas för att försöka driva ut mjölken vid inflammation eller infektion i bröstet. Eftersom det är stopp i mjölkgången kan tillståndet förvärras. Med vanlig massage eller om kvinnan försiktigt stryker sig själv över brösten ut mot bröstvårtan kan hennes egen oxytocinproduktion stimuleras vilket, till skillnad från sprayen, har en lugnande och avslappnande effekt. Strykningar över förhårdnaden stimulerar dessutom cirkulationen i det inflammerade området.

Med rätt omvårdnadsåtgärder brukar bröstinflammationen ge vika inom 24 timmar. Om den inte åtgärdas och bakterier har kommit in i bröstet uppstår mastit – infektion i bröstet. Infektionen orsakas nästan alltid av Staphylococcus aureus och kan i de allra flesta fallen kopplas samman med svårläkta sår eller sprickor.

Fortsätta amma
Förutom medicinsk behandling med antibiotika är omvårdnadsåtgärderna desamma som vid bröstinflammation. Framför allt bör mamman uppmuntras att fortsätta amma då läkningen stimuleras av barnets sugande.

I värsta fall kan bröstinfektionen leda till en abscess med varbildning i bröstet. En abscess utvecklas dock gradvis och över en längre tid, från några dagar till flera veckor.


LÄSTIPS
Fetherstone C: Mastitis in lactating women: physiology or pathology? Brestfeeding Review, 2001; 9(1):5–12.

Riordan J & Auerbach K: Breastfeeding and human laction. Jones and Bartlett publishers, Sudbury, Massachusetts, 1999.

Svensson K & Nordgren M: Amningsboken.
Natur och Kultur, ny utgåva mars 2002.