Sverige var pådrivande vid införandet av Den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar 1981, vid Innocentideklarationen till skydd för amning 1990 och vid WHO:s generalförsamlings (WHA) resolution om exklusiv amning i sex månader med fortsatt delamning uppåt tvåårsåldern eller längre, i maj 2001.

På Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning är det utredaren Ulla Holmström som sedan i somras har ansvar för att bevaka och följa amningsfrågorna. Hon anser att WHA-resolutionen om exklusiv amning upp till sex månader behöver tydliggöras.

Smakportioner
– Dagens råd är otydliga och får till följd att introduktionen av smakportioner av fast föda sker vid fyra till sex månader. Vi har inte nått ut med att det går lika bra att vänta till sex månader. Informationen om att introduktionen av smakportioner ska ske långsamt under pågående amning är viktig. Liksom att det är för att förebygga glutenintolerans, celiaki, som smakportionerna bör innehålla pasta, gröt och bröd.

Nya allmänna råd
Närmast på programmet för Ulla Holmström står att förändra de allmänna råden (SOSFS 1983:2, reviderad 1999) Marknadsföring av bröstmjölksersättningar och föreskrifter för hälso- och sjukvårdspersonal med flera vid tillämpning av internationell kod för marknadsföring av bröstmjölksersättningar (SOSFS 1983:21). Den senare är den nationella tillämpningen av den internationella koden.

Vänta till sex månader
Övriga myndigheter som sköter amningsfrågor i Sverige är Livsmedelsverket, Konsumentverket och Folkhälsoinstitutet. Livsmedelsverkets expertgrupp för pediatrisk nutrition anser att det fungerar bra att introducera smakportioner mellan fjärde och sjätte månaden. Men verket anser att det är viktigt att det inte tolkas som att alla måste introducera smakportioner vid fyra månader utan att man lika gärna kan vänta till sex månader.

I ”Protecting, promoting and supporting breastfeeding” lanserade WHO/Unicef en strategi för att främja amning med tio steg till en lyckad amning. Varje klinik som tillämpar den i sin kliniska vardag kan ackrediteras av Unicef som Amningsvänligt sjukhus. I Sverige certifierades snabbt landets alla 62 kvinnokliniker med förlossningsavdelningar. Arbetet med att genomföra Amningsvänliga sjukhus och amningsvänliga vårdkedjor ligger numera på Folkhälsoinstitutet. Sedan 1997 har 32 av landets nu 52 kliniker omcertifierats.

Konsumentverket, för sin del, har en frivillig överenskommelse med barnmatsindustrin som bygger på Socialstyrelsens råd och föreskrifter.

– Vi är just på väg att förnya den. Vi vill gärna förekomma en förmodligen svagare EU-skrivning, säger Barbro Turesson, byrådirektör på Konsumentverket.

Nafia, Nordiska arbetsgruppen för internationella amningsfrågor, som bevakar efterlevnaden av barnmatskoden, tycker att Sverige valt en defensiv hållning på hemmaplan och inte verkat konsekvent för att utveckla kunskaperna hos de vårdgivare som småbarnsföräldrar möter.

Många överträdelser
– Det man kan klaga på är att Sverige inte följer Innocentideklarationen. Ännu finns ingen nationell samordnare och ingen amningskommitté. Och de många överträdelser av koden som Amningshjälpen anmält till Konsumentverket har man inte åtgärdat, hävdar Elisabeth Kylberg, nutritionist vid enheten för preventiv näringslära på Karolinska institutet och aktiv i Amningshjälpen.

Amningsfrekvensen är hög i Sverige men har planat ut de senaste åren. Epidemiologiskt centrum på Socialstyrelsen ansvarar för årssammanställningen av insamlad amningsstatistik. Barn som uteslutande ammades vid sex månader har gått ner till 36,3 procent för barn födda 1999, jämfört med 43,1 procent för barn födda 1996 – en nedgång med 16 procent. Räknas både hel- och delammade vid sex månader ihop har dock ingen förändring skett.

– Även om vi är bra på amning får vi inte riskera en försämring. Bröstmjölk är det bästa för barnet. I en internationell jämförelse är amning inte livsviktigt här i Sverige med tanke på infektionsrisker men det är ändå viktigt för barnet, säger Ulla Holmström.

Sverige i topp
Att amningsfrekvensen är så hög som den är i Sverige beror mycket på de amningsförespråkare och aktiva mammor som för snart 30 år sedan startade den ideella föreningen Amningshjälpen. Då, i början av 70-talet, helammades bara 30 procent av de svenska barnen vid två månaders ålder och färre än tio procent vid sex månader.

Även om amningen stagnerat ligger Sverige fortfarande i topp vid en europeisk jämförelse. 1995 ammade över 80 procent av mödrarna i Norge, Sverige och Österrike sina barn vid tre månaders ålder. I Frankrike, Belgien, Tjeckien, Grekland och Nederländerna var andelen under 40 procent.

Ny mätmodell
Men länderna tar fram uppgifterna på olika sätt och vid olika åldrar. Vid ett expertmöte på enheten för preventiv näringslära vid Karolinska institutet förra året togs en modell för mätning på nationell nivå fram. Modellen ska nu skickas till Europakommissionen. Den följer WHOs definitioner och innebär att alla länder mäter vid samma åldrar och bygger på mammans egna uppgifter om amningen det senaste dygnet.


Källor:
Ibfan Breaking the Rules 2001

WHA 54.2 Infant and young child nutrition

Brandell G, Sjögren C: Barnmatskoden i Sverige 1983–2001 (häfte från Nafia)

Stenhammar A-M: Mjölkdroppen – filantropi, förmynderi eller samhällsansvar?