Svensk version av nurse practitioner på gång

Det finns ett stort behov av att öka den medicinska kompetensen i den kommunala sjukvården. Det gäller främst gamla människor, men även andra långvarigt sjuka som vårdas hemma.

Det är både Vårdförbundet och Kommunförbundet övertygade om. Därför har de bett Mitthögskolan att utreda om det bör startas en utbildning för en svensk nurse practitioner.

Mitthögskolan (som har fyra studieorter i Jämtlands och Västernorrlands län) är tillfrågad och har accepterat uppdraget. Att uppdraget gått just till Mitthögskolan är ingen slump; det är i de fyra nordligaste länen som läkarbristen är störst. Men än är det långt till en eventuell kursstart. Först ska förutsättningarna utredas.

– Vi börjar med en förstudie, berättar Ella Danielson som är universitetslektor på Mitthögskolan (Östersund) och ordförande i ledningsgruppen för projektet.

Studera äldrevård
Förstudien, som är planerad till i höst, ska ta reda på hur det verkligen ser ut när det gäller äldres behov av vård och hur det tillgodoses. Under två veckors tid ska alla kontakter som människor 65 år och äldre har med vården registreras i några utvalda områden. Och, inte minst, hur de äldre tas om hand.

Den här undersökningen är främst till för att ge ett underlag till en utvärdering efter det att nurse practitioner-utbildningen är genomförd och de utbildade sjuksköterskorna kommit i jobb: på vilket sätt kommer de att förändra hur äldre sjuka tas om hand?

Men än har Mitthögskolan inte fått de anslag som fordras för att kunna genomföra studien. Parallellt med att jaga pengar för förberedelsearbetet har Mitthögskolan tillsammans med bland andra Socialstyrelsen och socialdepartementet börjat gå igenom de juridiska frågorna. Vilken ställning kommer den nya sjuksköterskan, nurse practitionern, att ha i legal mening?

Det är alltså fullt med stenar på den väg som ska leda fram till den svenska nurse practitioner-utbildningen, det är både Ella Danielson och hennes kolleger i projektgrupp och ledningsgrupp medvetna om. Samtidigt är de förtröstansfulla: redan finns information om kursen utlagd på Mitthögskolans hemsida.

Där har nurse practitionern fått ett svenskt namn: avancerad specialistsjuksköterska (ASK). Tre terminers studier på helfart ska ge henne de kunskaper hon behöver. Och kursen, som är på D-nivå, börjar vårterminen 2003.

– Ja, eller höstterminen. Vi är ju lite försenade, så det kan bli en termins förskjutning, säger Ella Danielson.

Höga krav
Kraven på dem som ska gå kursen ställs rätt högt: man ska ha omvårdnad 60 poäng, en tidigare specialistutbildning och minst två års klinisk erfarenhet efter det. Men Ella Danielson tror inte att det ska bli svårt att fylla kursen, som är tänkt för 30 studenter.

Conny Carlsson företräder Vårdförbundet i ledningsgruppen för projektet – han är vice ordförande i avdelningen i Västernorrland. Han tycker att projektet är mycket positivt.

– I ledningsgruppen är vi väldigt överens om att det är ett bra projekt. Och det gäller alla, även läkarrepresentanten, säger Conny Carlsson.

Fast han, distriktsläkaren Christian Bergh från Östersund, är inte lika oförblommerat positiv. Snarare är han lite avvaktande:

– Ännu vet jag för lite om vad det egentligen går ut på, säger han.

Kejsarens nya kläder
Nurse practitioner känner han förstås till. Men han säger sig vara lite överraskad över att inriktningen är så snäv, att det bara handlar om äldrevård. Och han tycker också att det är lite grann av »kejsarens nya kläder« över det hela:

– Våra sjuksköterskor är ju mycket bättre utbildade än de är i andra länder. De gör redan det som det här projektet ska leda till. Här på mottagningen har vi sjuksköterskor som tar ställning till behandlingen av bensår, hypertoni, diabetes, astma.
Ska sjuksköterskor verkligen ställa diagnos?

– Principerna har jag inte tagit ställning till. Jag är mer pragmatisk, och jag känner inte igen den motsättning mellan olika yrkesgrupper som brukar målas upp. Här tycker jag vi jobbar bra ihop, och jag är inte intresserad av att hålla på olika revir.

Utbilda fler läkare
Däremot håller han med Läkarförbundet åtminstone på en punkt: är det bristen på läkare man vill komma åt med den här utbildningen bör man utbilda fler läkare i stället.

Conny Carlsson tycker inte att tillkomsten av en avancerad specialistsjuksköterska utgör något hot mot läkarna:

– De blir inte överflödiga. Äldrevård och geriatrik är ju inga högstatusområden för läkarna.

Och han tillägger att det är fel att se de tänkta sjuksköterskorna som konkurrenter till läkarna.

– De ska komplettera, inte ersätta varandra, säger han.