Oro för vårdgarantins följder

Sju av tio tror att vårdgarantin kommer att innebära en risk för att resurser tas från annan vård. Det visar en Sifoundersökning som Vårdförbundets låtit göra.

I den nyligen genomförda undersökningen framkommer att vårdgarantin väcker farhågor. Sju av tio tror att vård av till exempel äldre och kroniskt sjuka kan få stryka på foten om vårdgarantin genomförs på allvar. De som känner sig säkra på det är tre av tio, medan fyra av tio svarar kanske.

Av telefonintervjuerna med tusen personer framgår också att fler än en tredjedel tror att väntetiderna inte kommer att bli kortare med vårdgaranti för dem som behöver större operationer, eller andra krävande behandlingar.

Vårdförbundets ordförande Eva Fernvall tror att en vårdgaranti kan leda till att sjukvården gör andra prioriteringar än de som riksdagen har beslutat om. Äldre, kroniskt sjuka och människor med psykiska problem riskerar att inte få den vård de behöver. Vårdgarantin är snarast ett sätt att försöka skyla över ett problem som faktiskt är mycket större än bara köerna, hävdar hon.

– Det vi har sett är att det kan finnas många orsaker till vårdköerna. Det kan handla om budgettekniska skäl, att man helt enkelt inte får tag i patienter att boka in och så vidare.

Hennes slutsats är att vården behöver omorganiseras, och med Sifoundersökningen känner hon ett stöd för att arbeta vidare med Vårdförbundets idé om närvård, där nio av tio ska kunna få hjälp. Idén bygger bland annat på att onödiga gränser inom sjukvården tas bort och patienten vägleds genom vårdkedjan av en egen »lots«.