Bättre liv efter kärlkirurgi
Klevsgård R, R Hallberg I, Risberg B med flera. The effects of successful intervention on quality of life in patients with varying degrees of lower-limb ischaemia. European Journal of Vascular and Endovascular Surgery 2000; 19:238?245.
Bakgrund: Traditionellt har effekten av behandlingsinsatser vid kronisk ischemi i benen främst redovisats med objektiva mått, som påvisar förändringar av patientens ankeltryck och gångsträcka. Data som ger värdefull information men inte visar hur patienten klarar sitt dagliga liv eller hur behandlingen återverkar på livssituationen. Ur ett patientperspektiv är det intressant att få kunskap om när i förhållande till interventionen som förbättringar uppstår och i vilken grad de blir bestående. Ur ett vårdperspektiv är också kunskap om typen av inskränkningar viktig för den totala vårdplaneringen samt för bedömning av vilka vårdinsatser som behövs.
Syfte:Studiens syfte var att undersöka livskvaliteten efter en cirkulatoriskt lyckad intervention samt grad av känsla av sammanhang hos patienter med olika grad av ischemi i benen, jämfört med friska individer.
Metod: Totalt inkluderades 112 patienter som kallats för aktiv behandling, 67 med claudicatio och 45 med kritisk ischemi. En frisk kontrollgrupp rekryterades (n=102). Livskvaliteten bedömdes utifrån instrumentet Nottingham health profile (nhp) före och sex månader efter en cirkulatoriskt lyckad intervention. Instrumentet visar hur sjukdom påverkar fysiska, psykiska och sociala funktioner. Det omfattar 38 påståenden indelade i sex dimensioner: energi, smärta, emotionella reaktioner, sömn, social isolering och fysisk rörlighet samt sju aktiviteter i dagligt liv: förvärvsarbete, hushållsarbete, familjeliv, socialt umgänge, sexualliv, fritid och semester. Dessutom bedömdes känsla av sammanhang (Kasam). Kasamskalan mäter förmågan att hantera stressrelaterade situationer.
Resultat: En cirkulatoriskt lyckad intervention leder till en signifikant förbättrad livskvalitet avseende smärta, sömn, rörlighet och möjligheter att upprätthålla fritidsintressen och semester. Sömn, social isolering, arbete och familjerelationer förbättrades till samma nivå som den hos friska personer. I flera aspekter kvarstod livskvaliteten på en lägre nivå jämfört med kontrollgruppen: smärta, känslomässiga reaktioner, rörlighet, energi, sex och socialt liv. Patienterna med kritisk ischemi nådde inte heller upp till samma nivå av livskvalitet som patienterna med claudicatio.
Slutsatser: Kronisk ischemi i benen leder till en kraftigt försämrad livskvalitet som förbättras efter aktiv intervention. Graden av förbättrad livskvalitet bestäms både av sjukdomsgrad och av personlig förmåga att hantera stressfyllda förhållanden. Resultaten tyder på att en lyckad intervention påverkas av flera faktorer och att bedömningen fordrar både medicinska mätningar och skattningar av livskvaliteten. Dessa resultat kan även ligga till grund för utveckling av modeller för vårdplanering, behandlingsbeslut samt ha betydelse för framtida prioriteringar i vården för dessa patienter.
Finansiärer: Studien har delfinansierats av Vårdalstiftelsen, Lunds universitet, Växjö universitet och Föreningen Södra Sveriges sjuksköterskehem (SSSH).
För korrespondens: Chefssjuksköterska/universitetslektor Rosemarie Klevsgård, Universitetssjukhuset i Lund, 221 85 Lund. E-post: rosemarie.klevsgard@skane.se