I samband med en besvärlig familjesituation i mitten av 1990-talet överkonsumerade sjuksköterskan alkohol. Hon stängdes av från sitt arbete eftersom man misstänkte att hon var drogpåverkad. I ett år gick sjuksköterskan på behandling för missbruk av alkohol och tabletter.

Två år senare, 1999, misstänkte man på nytt att sjuksköterskan hade varit drogpåverkad i tjänsten. I ett beslut i Ansvarsnämnden ålades hon att träffa en beroendespecialist. Specialisten ansåg att sjuksköterskan borde följas upp med urinprovskontroller varje vecka under en längre period för att få lov att fortsätta sitt yrke. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd gav då, i mars 2001, sjuksköterskan en prövotid på tre år.

Sjuksköterskan överklagade beslutet men fick inget gehör i länsrätten.

Ett år senare lämnade Socialstyrelsen in en ny anmälan till Ansvarsnämnden mot sjuksköterskan. Efter att under en längre tid förgäves ha försökt få kontakt med henne ansåg Socialstyrelsen att det var omöjligt att följa upp sjuksköterskans prövotid.

Man ansåg sig också veta att hon inte hade tagit någon läkarkontakt. Därför begärde man att Ansvarsnämnden skulle ge henne ett föreläggande om läkarundersökning och återkalla hennes legitimation i väntan på att ett slutgiltigt beslut om återkallelse hade prövats.

Ansvarsnämnden konstaterade att en lämplighetsprövning ska grundas på aktuella förhållanden även om det kan finnas anledning att ta hänsyn till omständigheter som ligger längre bakåt i tiden.

Att inte medverka i Socialstyrelsens tillsynsåtgärder eller ens besvara skrivelserna kan förstås väcka misstankar om fortsatt missbruk, ansåg nämnden. Men för att kunna åläggas läkarundersökning måste det klart visas att ett missbruk pågår och att sjuksköterskan därför inte kan utöva sitt yrke tillfredsställande.

Det har Socialstyrelsen inte visat.

Att sjuksköterskan inte medverkat i styrelsens åtgärder för att följa upp beslutet om prövotid är inte skäl nog att ålägga henne en läkarundersökning, skrev nämnden och beslöt i oktober förra året att inte bry sig om Socialstyrelsens anmälan.

Socialstyrelsen överklagade till länsrätten. Dit skrev sjuksköterskan att hon var beredd att träffa Socialstyrelsen och i samråd komma överens om hur den fortsatta prövotiden ska genomföras. Länsrätten beslöt att sjuksköterskan skulle läkarundersökas men hon överklagade till kammarrätten.

Sjuksköterskan förklarade att hon visserligen överkonsumerade alkohol i samband med en besvärlig familjesituation i mitten av 1990-talet. Men det var inte fråga om något missbruk och hon har inte heller i dag några problem med alkohol eller tabletter.

Hon hade tidigare lämnat flera intyg som visar att hon inte missbrukar och uppgifter från 1996-1999 kan inte ligga till grund för ett beslut om läkarundersökning i dag, hävdade sjuksköterskan.

Socialstyrelsen skrev till kammarrätten att syftet med prövotid på grund av missbruk är att den legitimerade på ett effektivt sätt ska bli påmind om allvaret i situationen och inse att han eller hon måste genomgå behandling för att komma till rätta med sitt missbruk.

Kammarrätten konstaterar att ingenting tyder på att sjuksköterskan missbrukar. Det finns därför ingen anledning att återkalla hennes legitimation. Och inte heller något skäl att ålägga henne en läkarundersökning.

Kammarrätten upphäver därför länsrättens beslut och sjuksköterskan slipper läkarundersökning. Socialstyrelsen har inte överklagat beslutet utan domen har vunnit laga kraft (KR 1180-03), (LR 20624-02), (HSAN 194/02:A3).