I Sverige analyseras årligen cirka 8000 prover från fostervatten eller moderkaka i syfte att upptäcka kromosomavvikelser hos foster.

I dag analyseras proverna med så kallad karyotypering. Metoden är oerhört pricksäker. Samtliga avvikelser upptäcks, även sådana som man inte primärt letar efter.

Nackdelen är att det tar cirka två veckor att få svar, vilket är lång tid med tanke på att proverna kan tas tidigast i 14:e respektive 10:e graviditetsveckan. Med kortare svarstider skulle föräldrarna få mer tid på sig att fundera över ett eventuellt beslut om abort.

En ny metod, qf-pcr (kvantitativ fluorescent polymeraskedjereakton) med betydligt kortare svarstider har därför introducerats på marknaden. Den är dock inte etablerad i Sverige. sbu-Alert, har nu gjort en utvärdering av qf-pcr. Fördelarna med metoden är att den både är snabb och relativt billig. Nackdelen är att endast 99 procent av alla kromosomavvikelser upptäcks.

Innan metoden sprids för rutinmässig användning bör dess etiska och ekonomiska konsekvenser därför diskuteras, fastslår sbu-Alert i sin rapport.

Källa: www.sbu.se/Admin/index.asp