I sin studie visar barnmorskan Anette Ekström, doktorand vid Högskolan i Skövde och Karolinska institutet i Stockholm, att flera faktorer inverkar när en mamma väljer att sluta amma tidigt.
Bland annat påverkar rökningen amningstidens längd negativt. Resultaten visade också att om barnet ammats inom en timme efter födseln, ammades det längre.

– Därför är det viktigt att man som barnmorska arbetar för att mor och barn får vara i fred efter förlossningen, att man inte stör med vårdrutiner som att väga och mäta, säger Anette Ekström.

Det visade sig också att de barn som på bb fick bröstmjölksersättning utan medicinska skäl ammades kortare tid, medan ingen skillnad registrerades om det fanns medicinska skäl.

– Mamman kan känna att hon inte räcker till om det saknas medicinska skäl, men om barnet gått ner i vikt fanns det skäl att ge ersättning som inte berodde på henne.

Undersökningen visade också att ålder har betydelse. Ju äldre mammorna var, oavsett om de var först- eller omföderskor, desto längre delammade de sina barn.

– De kanske är mer vana som mödrar eller har en större erfarenhet och vet vad de ska göra.

Däremot påverkades inte amningstiden av om kvinnan var förstagångsföderska eller inte.

Stöd till mamman
Enligt andra studier hel- och delammas barnet längre om den nyblivna mamman får det stöd hon behöver.

– Därför är det viktig att mamman känner att hon har stöd i sin mammaroll, säger Anette Ekström. Är mor och barn friska tror jag det är skönare för mamman att vara i hemmiljö och stödet kan lika väl komma från vårdpersonal som från en närstående person.

En viktig faktor var också bb-tidens längd. Stannade mamman mer än 72 timmar på bb efter förlossningen inverkade det positivt på helamningstiden.

»Bedrövligt att så många får tillägg«
Det är viktigt att mamman får stöd för att amningen ska gå bra. Blir tiden på bb för kort hinner mamman inte få in rutinerna. Det menar Monica Kolm-Sandström, ordförande i Amningshjälpen.

– För den som vill gå hem tidigt är det bra att kunna göra det. Då slipper de också alla motstridiga råd. Mammorna tar till sig råden bättre och tar större ansvar i hemmiljön.

Monica Kolm-Sandström är barnmorska och har nyligen avlagt en internationell examen i amningsrådgivning. Hon tycker att det är anmärkningsvärt att så många barn får bröstmjölksersättning på bb.

– Jag tycker att det är bedrövligt att så många barn får tillägg på bb, fast det bara är medicinskt motiverat i tio procent av fallen. I stället borde man stärka mammorna och ge information om vilka behov barnet har.

– Till exempel bör den nyblivna mamman få veta att det är vanligt att barnet hänger vid bröstet dag två efter förlossningen och att det inte behövs någon ersättning.