Huvudvärk, kronisk trötthet och fibromyalgi är alla diagnoser grundade på symtom. I den här boken konstateras att kvinnor oftare än män får den typen av diagnoser. Män däremot får oftast diagnoser som tydligt kan relateras till en sjukdom i ett organ. Angina pectoris och smärtor i bröstet är ett exempel på hur liknande symtom kan diagnostiseras på olika sätt. Och varför är det på det sättet? Författarna resonerar kring det faktum att kvinnors symtom ofta ses som »obestämda«, men att det är en brist att vården, primärt läkarna, inte förstår de symtom som de beskriver. De passar inte in i den biomedicinska referensram som vården i huvudsak lutar sig mot, vilket ger diagnoser byggda på symtom lägre status.

Ett genomgående och entydigt budskap är betydelsen av att möta kvinnorna med respekt och erkännande. Men också att det behövs forskning som kan ge vården (läkarna) bättre möjligheter att ta emot och tillsammans med patienten analysera beskrivningar av besvär som inte faller inom den gängse medicinska ramen.