Uman Genomics hade som företagsidé att utnyttja och delvis ta över en offentlig och väl etablerad biobank
- Medicinska biobanken vid Umeå universitet och landstinget i Västerbotten. Men det första skarpa avtalet om utlämnande av prover till Uman Genomics undertecknades strax efter sommaren, fem år efter att företaget etablerades.

Egentligen är det inte företaget utan en enskild forskargrupp som har fått tillstånd att ta del av proverna. Forskargruppen, som studerar gener som kan associeras till diabetes typ 2, har däremot ett avtal med Uman Genomics. Företaget finansierar forskningsprojektet och får i gengäld ensamrätt på att kommersialisera eventuella resultat.

- Industriellt samarbete är nödvändigt för att biobanken ska kunna utvecklas på ett bra sätt. Vi har hela tiden sagt att vi gärna stödjer företagets ansökningar, så länge det inte kräver kommersiell ensamrätt till biobankens viktigaste material, säger Medicinska biobankens grundare, professor Göran Hallmans.

Men under de år som Uman Genomics har funnits har striderna avlöst varandra och i dag finns i princip bara den verkställande direktören kvar - den fjärde på fem år.

Konflikter kring företaget har Uman Genomics gemensamt med sin isländska motsvarighet, Decode (se artikel på sidan 16-19).

Båda företagen stötte redan vid etableringarna på patrull. Decode för att det ville skapa en nationell medicinsk databas med vissa uppgifter från islänningarnas sjukjournaler, Uman Genomics för att det ville utnyttja och delvis ta över en offentlig biobank.

På Island var det framför allt läkarna som protesterade högljutt. Patientsäkerheten var hotad, ansåg de. Visserligen skulle den offentliga sjukvården fritt få använda sig av databasen, men ett kommersiellt företag skulle ha den faktiska kontrollen över den.

Efter en intensiv debatt, både nationellt och internationellt, antog slutligen riksdagen en lag som gjorde det omöjligt att koppla samman individdata ur journalerna med genetisk information från en biobank.

I Uman Genomics fall har striden inte handlat så mycket om patientsäkerhet som det riktiga i att låta ett företag få kontrollen över en redan existerande biobank, som byggts upp av en samling engagerade forskare.

När landstinget och universitetet i samförstånd beslutade att ett litet företag skulle få ensamrätten att kommersialisera all den information som kan genereras ur de viktigaste proverna från biobanken blev forskarna förbannade. De västerbottningar som i åratal hade lämnat prover till banken hade gjort det i helt andra syften än vad Uman Genomics ville använda dem till.

- Som ansvarig forskare är det jag som tecknar alla kontrakten med våra samarbetspartners och lämnar löften till dem. Jag kunde inte göra annat än att sätta ner klackarna, säger Göran Hallmans.

Fram till helt nyligen höll han och hans kolleger ståndaktigt emot. Men i somras undertecknades till sist det första avtalet om utlämnande av prover till Uman Genomics.


Uman Genomics
Biobanksföretaget startades 1999 på initiativ av landstinget i Västerbotten och universitetet i Umeå. Senare kom privata finansiärer med i bilden. När det såg som ljusast ut hade företaget 16 anställda, i dag är i princip bara den verkställande direktören kvar.