Depressionssymtom vanliga under graviditet

Rubertsson C, Wickberg B & Waldenström U. Depressive mood in early pregnancy: prevalence and women at risk in a national Swedish sample. Journal of Reproductive and Infant Psychology 2003; 21(2):113-123.

Bakgrund: Varannan kvinna och var fjärde man riskerar att drabbas av depression någon gång i livet. Vanliga symtom på depression kan vara nedstämdhet, skuldkänslor, oföretagsamhet, oro, koncentrationssvårigheter samt sömn- och aptitstörningar. Depression under en graviditet påverkar inte bara den gravida kvinnan, den kan inverka på hela familjen och anknytningen till det väntade barnet. Forskning om depression i samband med barnafödande har tidigare mest fokuserats på perioden efter förlossningen.

Syfte: Att studera förekomst av depressionssymtom hos gravida kvinnor i Sverige och att identifiera riskfaktorer för depression.

Metod: Under tre veckor, utspridda över ett år, samtyckte 3 293 kvinnor (72 procent), av 4 600 möjliga att rekrytera från hela Sverige, till studien. Barnmorskorna vid landets cirka 600 mödravårdscentraler frågade kvinnorna om de ville vara med i studien. För att delta krävdes att kvinnorna behärskade svenska språket. Data samlades in med hjälp av frågeformulär i tidig graviditet (median graviditetsvecka 15). Depressionssymtom identifierades med en självskattningsskala epds, Edinburgh postnatal depression scale, och definierades som = 15 poäng på skalan. Förutom epds besvarade kvinnorna frågor om möjliga förklarande faktorer för symtom på depression: sociodemografisk och obstetrisk bakgrund, upplevelse av stöd samt påfrestande livshändelser. I analysen jämfördes de kvinnor som hade höga epds-poäng (15-30) med kvinnor som hade låga epds-poäng (0-14). Alla statistiskt signifikanta faktorer som kunde förklara depressiva symtom vägdes samman i en logistisk regressionsanalys.

Resultat: Symtom på depression identifierades hos åtta procent av kvinnorna. Tre riskfaktorer var lika för både först- och omföderskor: inget stöd av partner, två eller flera påfrestande livshändelser året innan graviditeten och att ha annat modersmål än svenska. För förstföderskor tillkom: oplanerad graviditet, tidigare missfall och att vara under 25 år. För omföderskor tillkom: att inte förvänta sig stöd från någon annan person förutom partnern vid hemkomsten med det nyfödda barnet, att vara ensamstående, att ha tidigare negativ förlossningsupplevelse samt arbetslöshet och önskemål om kejsarsnitt.

Slutsatser: Det är viktigt att tidigt kunna identifiera kvinnor med depressionssymtom så att vi kan erbjuda stöd och adekvat behandling. Förutom att ha kunskap om depression kan det vara bra om barnmorskor inom mödrahälsovården frågar kvinnor vilket stöd de har och om de varit med om påfrestande livshändelser under året innan de blev gravida. Kvinnor med annat modersmål än svenska kan behöva speciell uppmärksamhet inom mödrahälsovården.

Finansiär: Vårdalstiftelsen.

KOMMENTAR:
I denna mycket intressanta studie redovisar författarna förekomsten av depressionssymtom under graviditet samt riskfaktorer för att insjukna i depression i ett nationellt urval av svenska kvinnor. Forskningen är ytterst angelägen eftersom tidigare studier framför allt berört depression efter barnets födelse. 
Depressionssymtom identifierades hos åtta procent av kvinnorna. Förmodligen är depression under graviditet vanligare då det finns skäl att anta att deprimerade kvinnor tackar nej till att delta i en studie. Vidare uteslöts kvinnor från studien som inte talade svenska. Tidigare forskning har visat att utlandsfödda kvinnor har sämre socialt stöd än svenskfödda. Eftersom en riskfaktor för depression är dåligt socialt stöd, så borde förekomsten av depression ha ökat om utlandsfödda kvinnor hade ingått i undersökningen. Studiens styrka är dels att den är nationell med bra svarsfrekvens (postenkätundersökning) och dels att forskarna använder ett väl utprovat frågeformulär för att mäta depression.
Då vi i dag har kunskap om att stress, ångest och depression hos mamman påverkar fostret, är denna studie av största betydelse. Fynden visar att depressionssymtom under graviditet är vanligt förekommande och måste uppmärksammas. Kvinnor som upplever depression under graviditet har förmodligen liknande symtom efter förlossningen. Vi önskar att forskarna utarbetar ett frågeformulär för klinisk användning som barnmorskorna inom mödravården kan använda för att hitta kvinnor med depressionssymtom.
Denna forskning känns angelägen för oss inom mödravården. Studien bekräftar vad jag upplever i mitt dagliga arbete som barnmorska. Att kvinnor berättar om nedstämdhet eller olustkänslor vid inskrivningssamtalet är inte ovanligt.
Vi bör inte dra in på vårt psykosociala basprogram, utan avsätta minst 1,5 timme för det första samtalet med kvinnan eller paret så att hon/de känner att det finns utrymme för annat än den fysiska hälsan. Tyvärr har vi inte så mycket att erbjuda en deprimerad kvinna, det är svårt att få tider inom psykiatrin.
På barnmorskemottagningarna kan vi dock erbjuda extra samtal och självklart kuratorskontakt om det behövs. Det finns också ett intresse bland barnmorskor att starta gruppmödravård. Att träffas i grupp för information/samtal och sedan enskilt göra graviditetskontrollen skulle vara ett bra stöd för dessa kvinnor.
 
ELISABETH DEJIN-KARLSSON
barnmorska, lektor vid enheten för omvårdnad, hälsa och samhälle på Malmö högskola 
EJA BRATTGÅRD
barnmorska på barnmorskemottagningen Familjens hus vid Universitetssjukhuset i Malmö