Personligt Christine Robertsson

Ålder 41 årFamilj man och tre barnFavoritförfattare Isabel AllendeTeaterupplevelse Oda, satans kvinna, med Skånska teaternTycker särskilt mycket om blomsterkonst av dansken Tage Andersen

Yrkesvalet har för Christine Rubertsson varit solklart ända sedan praon i grundskolan hos en barnmorska på en mödravårdsmottagning.

-Det var så fantastiskt att få vara med. Där såddes nog fröet till att jag skulle kunna bli barnmorska.

Kvinnors hälsa, hur kvinnor har det i vårt samhälle och i sina liv i samband med barnafödandet, är det viktigaste för henne – som barnmorska och forskare.

-Vi måste vara rädda om kvinnorna. Om de mår bra är det mycket som automatiskt fungerar; för familjen och för barnen.

Vi lever fortfarande med mytbilden att en gravid kvinna är glad och lycklig, »i ett välsignat tillstånd«. Det säger Christine Rubertsson, och tillägger att det nu är dags att öppna ögonen och försöka ta reda på hur kvinnor egentligen har det i sina liv.

-Graviditeten ger en unik möjlighet. Den gravida kvinnan träffar barnmorskan ungefär åtta gånger under nio månader. När har man sådan kontakt med vården annars i livet? Vi skulle kunna göra en insats under den perioden som både barnet och familjen kan ha nytta av. Det är dessutom en tid när kvinnan verkligen kan tänka sig att ompröva sitt liv. Barnmorskor kan inte bära alla bekymmer på sina axlar, men vi måste se kvinnorna och lotsa dem vidare.

Instrumentet som Christine Rubertsson har prövat är en metod för att upptäcka deprimerade kvinnor. Men innan det kan användas på det sättet måste det valideras för svenska förhållanden. Hon betonar också att det inte får användas slentrianmässigt, utan måste kompletteras med att barnmorskorna pratar med kvinnorna.

-Det kanske är bättre att barnmorskorna lär sig fråga mer strukturerat om hur kvinnorna har det psykosocialt, vem som ger dem stöd och vilket nätverk de har. Vi vet ännu inte vilket som är bäst, att använda frågeformuläret EPDS, Edinburgh postnatal depression scale, eller att barnmorskorna ställer frågor. Metoderna borde jämföras, säger hon.

Depression kan tyckas vara lite vid sidan om för en barnmorska, men inte för Christine Rubertsson. Egentligen har hennes intresse, både som sjuksköterska och barnmorska, alltid fokuserats på kvinnor som inte har mått bra. Och som forskare ser hon värdet av att kunna bistå den deprimerade kvinnan med att få hjälp tidigt, eller kanske till och med förhindra att hon blir deprimerad.

För korrespondens:
Christine Rubertsson, barnmorska och doktorand, institutionen för omvårdnad, Karolinska institutet, 23000, 141 83 Huddinge.
08-524 836 32
Christine.Rubertsson@omv.ki.se