Allvarliga depressioner upptäcks oftast inom hälsovården. Det är större risk att mammor med lättare depressioner inte uppmärksammas eller själva söker hjälp, säger docent Birgitta Wickberg, psykolog och verksam vid mödrahälsovården i södra Bohuslän.

Hon är tillsammans med professor Philip Hwang författare till en ny rapport från Folkhälsoinstitutet om det aktuella kunskapsläget kring behandling av deprimerade mödrar.

Både svensk och internationell forskning visar att självskattningsskalan epds, Edinburgh postnatal depression scale, är ett bra instrument för att på ett tidigt stadium hitta mammor som har tecken på, eller redan har en depression.

Men epds fungerar inte ensamt utan måste följas upp med andra professionella bedömningar. Vilken ytterligare behandling kvinnan ska erbjudas måste anpassas till varje individ baserat på hennes bakgrund, hur länge problemen varat, hur allvarliga problem hon har och hur hennes sociala situation är.

Forskning har visat på goda resultat när vidareutbildade bvc-sjuksköterskor med handledning erbjudit stödjande samtal till de mammor som har symtom. Metoden innebär delvis ett nytt arbetssätt där man inte bara uppmärksammar barnets hälsa utan även mammans välbefinnande.

epds används inom hälsovården i flera länder, exempelvis Storbritannien och Australien. Metoden har också börjat introduceras på barnavårdscentraler på flera håll i Sverige, bland annat i Uppland och Skaraborg. I Kronoberg har man kunnat fånga upp dubbelt så många mödrar med tecken på depression med metoden jämfört med tidigare.

 

VAR ÅTTONDE MAMMA DEPRIMERAD
Nästan var åttonde nybliven mamma drabbas av depression efter förlossningen.
Många av de drabbade mammorna är deprimerade redan under graviditeten. I en postenkät till 3011 gravida som var i vecka 15 fann man depressiva symtom hos åtta procent. Riskfaktorer var framför allt bristande stöd från den blivande fadern. Men också att ha erfarenheter av två eller fler påfrestande livshändelser under året innan graviditeten och att ha ett annat modersmål än svenska.
Även om de flesta depressioner av lättare slag går över inom några månader finns risk för längre och svårare depressionstillstånd om mamman inte får hjälp. Eftersom längden på depressionen visat sig vara avgörande för om barnets utveckling påverkas är det viktigt att inte bagatellisera nyblivna mammors depressionstecken. Depression innebär inte bara lidande för kvinnan utan hennes partner och familj blir också belastade.

BARNET PÅVERKAS NÄR MAMMAN MÅR DÅLIGT
Resultat från en avhandling av sjuksköterskan Maigun Edborg vid Karolinska institutet i Stockholm indikerar att moderns nedstämdhet påverkar barnets och hennes samspel även när barnet är äldre.
Genom att studera moderns och barnets beteende fann hon att den nedstämda modern har svårare att hjälpa barnet att klara uppgifterna i en strukturerad lek. Risken finns också för att barnet ska skapa en inre bild av samspelet med modern som mindre glädjefullt.
För barn till en nedstämd mor spelar pappan en viktig roll genom att ge stöd till kvinnan och i samspelet med barnet.