Fler suicidpatienter i behandling efter uppföljande kontakter

Genom att följa upp personer som försökt begå självmord via telefon går det att få fler patienter att stanna kvar i behandling. Det är dock inte självklart att detta leder till att antalet nya självmordsförsök minskar.

Det visar en doktorsavhandling skriven av psykiatrisjuksköterskan Marie Cedereke, universitetslektor vid institutionen för omvårdnad i Lund.

Hon har under ett års tid följt 178 patienter som efter ett självmordsförsök vårdats vid den medicinska akutvårdsavdelningen på Lunds universitetssjukhus. Samtliga patienter fick träffa en psykiater och fick remiss till en suicidenhet inom psykiatrin. Patienterna delades in i en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. I interventionsgruppen kontaktades patienterna upprepade gånger per telefon. I kontrollgruppen kontaktades personerna endast vid uppföljningen ett år senare.

Det huvudsakliga syftet med studien var att undersöka om det med hjälp av telefonuppföljning går att motivera fler patienter att stanna kvar i den behandling som initialt erbjudits dem eller som de redan hade vid tillfället för självmordsförsöket.

Så gott som alla som gör ett självmordsförsök har vid tillfället för sitt självmordsförsök en psykisk sjukdom, oftast en depression. Men självmordsnära individer är ofta tveksamma till vård och behandling. Internationella studier visar att uppemot 40 procent av dem som erbjuds behandling efter ett självmordsförsök inte fullföljer behandlingen.

Bland de individer som hade en initial behandlingskontakt annan än psykiatrisk var det fler individer i interventionsgruppen som hade sådan behandlingskontakt efter tolv månader, jämfört med kontrollgruppen. Studien visar alltså att det med uppföljande kontakter går att öka närvaron i behandling bland vissa grupper. De i interventionsgruppen som inte hade någon initial behandlingskontakt förbättrades mer i vissa psykiska symtom jämfört med kontrollgruppen.

I den aktuella studien hade cirka hälften av patienterna tidigare försökt ta sitt liv. Antalet nya självmordsförsök påverkades dock inte av de uppföljande kontakterna. Cirka 17 procent av patienterna i båda grupperna hade åter försökt att ta sitt liv under året. En tredjedel av de upprepade försöken skedde inom en månad, sett från behandlingstillfället på medicinkliniken.

En person i vardera gruppen suiciderade under uppföljningsperioden. Efter ett år hade en fjärdedel av samtliga patienter självmordstankar, hälften hade sömnstörningar och lika många uttryckte att de hade problem i en sådan omfattning att de behövde professionell hjälp för att lösa dessa.

– Kanske hade vi fått ett annat resultat om vi hade tagit den uppföljande kontakten med patienterna tidigare än vi gjorde i studien. Den första kontakten togs en månad efter självmordsförsöket. Men cirka en tredjedel av patienterna hade då ännu inte påbörjat sin behandling.

– Det bör inte vara några köer alls för dessa patienter. De har akuta problem och väntetiden kan lätt uppfattas som ett avvisande, säger Marie Cedereke.

Det finns få studier som kunnat visa på samband mellan medverkan i vård och behandling generellt och en minskning av antalet upprepade självmordsförsök. Det är en heterogen grupp med vitt skilda problem för olika individer.

Däremot har man sett klart positiva effekter i väl selekterade grupper där man exempelvis valt ut endast kvinnor i en viss ålder och med en viss personlighetsstörning och sedan erbjudit dem dbt (dialectal behavior therapy), en kognitiv terapiform där man arbetar mycket med problemlösning och coping.

– Det går inte att ha en generell behandlingsmetod för alla individer som gör självmordsförsök. Det finns olika behandlingsformer och såväl medicinsk som psykoterapeutisk behandling behövs. Vi vet i dag att kognitivt och interpersonellt inriktade terapier kan ha god effekt på många, men det saknas terapeuter.

 

LÄSTIPS:
Cedereke M. Clinical course, predictive factors and effects of  intervention after attempted suicide. A randomised controlled study. Avhandling, Lunds universitet, 2002.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida