Vid affektiva mottagningen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge utanför Stockholm pågår ett projekt med så kallad life charting. På svenska kan begreppet närmast översättas till livskarta.

Hundra patienter ska ingå i projektet, vars syfte är att försöka se vilka bakgrundsfaktorer som påverkar utvecklingen av den manodepressiva sjukdomen.

Två personer kan insjukna samtidigt och under likartade omständigheter. Men medan den ena snart tillfrisknar och kan leva symtomfri under långa perioder blir den andra gravt psykosocialt handikappad med ständigt nya skov.

-I förlängningen hoppas jag att vi med hjälp av livskartorna ska kunna se vilka av patienterna som riskerar ett mer elakartat sjukdomsförlopp. Vet vi det kan vi bättre anpassa behandlingen utifrån den enskilda individens behov, säger överläkaren Lena Backlund som ansvarar för projektet.

Merparten av intervjuerna med patienterna görs av forskningssjuksköterskan Birgitta Lindberg. Så detaljrikt som möjligt försöker hon tillsammans med patienten få en bild av hur livet tett sig från födelsen till dags datum.

-Rätt snart upptäckte vi att det var massor av saker vi inte kände till om våra patienter, fast de kanske hade gått hos oss i åratal, säger Birgitta Lindberg, som tycker att livskartan är ett utmärkt pedagogiskt hjälpmedel.

Med hjälp av livskartan blir det lättare för patienten att se sambandet mellan olika händelser, behandling och symtom.

-Varje intervju tar i genomsnitt sex timmar, så det går tyvärr inte att göra på alla patienter. Men vi har bestämt att omhändertagandet av nya patienter i framtiden ska ske på ett annat sätt än i dag, säger hon.

Den nya arbetsmetoden går under arbetsnamnet intake och påminner mycket om diabetessjuksköterskornas sätt att arbeta. Innan patienten träffar läkaren kommer hon eller han att tillsammans med en sjuk- sköterska få genomgå en del tester. Eventuellt upprättas en enklare form av livskarta som mer utgår från nuläget än från vad som hänt tidigare i livet. Denna kan sedan uppdateras kontinuerligt för att så småningom ge en bild av sjukdomsutvecklingen. På delegation av läkarna ska sjuksköterskorna också ansvara för upptrappningen av patienternas medicinering.

-Det ger oss en chans att bättre informera patienten om sjukdomen, olika behandlingar, tidiga tecken med mera. Samtidigt får patienten tillfälle att prata om hur hon eller han upplever sin sjukdom, säger Birgitta Lindberg.