Läsarkommentarer:

Vi kan bli flickans
viktiga vuxenstöd

En vanlig situation, kommenterar flera av dem som har reagerat på förra månadens etiknovell. Det är viktigt att möta flickan på hennes nivå och att få hennes förtroende, påpekar några. Liksom att skolsköterskan/barnmorskan får träda in i de fall då flickan saknar ett vuxenstöd. Som vanligt är de publicerade bidragen redigerade. En kommentar av chefsbarnmorskan Catharina Zätterström finns på www.vardfacket.nu.

n Jag har råkat ut för en
liknande händelse som skolsköterska och lyckades inte få flickan att berätta något hemma innan jag hjälpte henne till abort.

Viktigt var att jag hade möjlighet att träffa henne
efteråt med jämna mellanrum i ända upp till ett år. Hon hade det struligt hemma och ett dåligt förhållande till sin mamma.

Jag tänker ofta på flickebarnet och hoppas att hon i dag har kunnat berätta.

– Ing-Marie Morin

n Om ungdomar uppmanas av oss vuxna att upptäcka
och utöva sin sexualitet,
borde de då inte uppmuntras och uppmanas att ta ansvar för konsekvenserna av dessa handlingar? Varför pratar man aldrig med de unga gravida tonårstjejerna om att de har en möjlighet att behålla barnet?

Och varför har killen en så liten roll i sådana här sammanhang? Som vuxen förebild borde det vara självklart att tala med båda ungdomarna om det som har hänt.

Var finns respekten och ansvaret för detta nya liv?

Det är viktigt att stötta flickan i att berätta för sina föräldrar, kanske erbjuda sig att vara med som stöd. Man borde också uppsöka och tala med hennes expojkvän.
Alla är ju på något sätt delaktiga i situationen som har uppstått, och alla bär på ansvar. De unga för sina handlingar och föräldrarna har vårdnadsansvar och ekonomiskt ansvar för sina omyndiga barn. Skolsköterskan är ansvarig genom skollagen (1985:1100) 14 kap. 2§: »Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem«.

– Katarina

n Vår första reflexion är att detta inte är något stort
bekymmer.

Samtalet vid flickans första besök blir utifrån vad hon är mottaglig för och vilka frågor hon ställer. »Detta får ingen veta« är en vanlig reaktion.

Flickan får alltid med sig tider hem till läkare, kurator och barnmorska och noggrann information om vad som kommer att hända vid läkarbesöket. Och då är en barnmorska från ungdomsmottagningen alltid med.

Vi ger noggrann information om varför det är viktigt att komma på besöken även efter aborten. Skulle en flicka inte komma kontaktar vi henne ofta på mobiltelefon.

Vi pratar om fördelarna med att någon vuxen i hennes närhet vet om att hon är gravid. Att de föräldrar som blir arga när de först får höra oftast är till stort stöd när chocken lagt sig.

En del kan absolut inte berätta om vare sig samlag eller graviditet utan att riskera dödshot. Då blir vi som personal ett viktigt vuxenstöd för flickan.

Samtalen med kuratorn är mycket betydelsefulla. Där bedöms flickans mognad och sociala situation. Det är viktigt att hon kan förstå innebörden av sitt val och konsekvenserna av detta.

– Lotta Ekman, barnmorska, Marie Wennerholm, barnmorska och Marie Samuelsson, kurator, ungdomsmottagningen i Landskrona

n Säger tjejen att hon inte kan berätta om sin graviditet hemma ska vi respektera det och inrikta oss på att hon får en genomförd abort. Vi måste också få henne att förstå hur preventivmedel funkar för det verkar hon inte ha den blekaste aning om, och att man inte ska ha sex då man är så ung. Kan hon inte berätta hemma så måste vi bli hennes stöd.

Flickan verkar vara mycket skamsen och rädd. Jag tror inte att hon kommer att utsätta sig för den här situationen igen. Säg henne att det var bra att hon tordes uppsöka ungdomsmottagningen.

– Johanna