Till skillnad från till exempel Danmark och Norge finns inget nationellt forskningscentrum för alternativ eller komplementär behandling i Sverige. Frågan är hur den så kallade komplementära medicinen någonsin ska kunna bli evidensbaserad när forskningsanslagen är så begränsade.

Ett slags moment 22, anser Anna-Karin Eklund, vice ordförande i Vårdförbundet, efter att ha deltagit i ett seminarium om komplementärmedicin anordnat av Kommunförbundet och Landstingsförbundet.

- Det kan vara ett dilemma att vara öppen för alternativa metoder samtidigt som lagen ska följas, men som sjuksköterskor ska vi stödja varje patients rätt att göra egna val. Därför ska vi vara så öppna att patienterna vågar berätta för oss vad de använder för läkemedel, säger hon.

Hon tror att det i framtidens vårdteam även kommer att ingå professioner från den komplementära medicinen.

Man räknar med att 25 procent av befolkningen någon gång använt komplementära metoder. Ofta är orsaken att de inte anser sig ha blivit lyssnade till inom sjukvården.

- Komplementärmedicinen står för en helhetssyn som patienterna inte tycker att de möter i sjukvården. Det sägs att vi inte har råd med en sådan längre, men jag anser att det mer handlar om att använda all personals kompetens, säger Anna-Karin Eklund.

Rapporten heter Komplementär medicin - forskning, utveckling, utbildning och ges ut av Linköpings universitet och Landstingsförbundet. www.lf. svekom.se.