»...större delen av benmärgen är redan förstörd av leukemiceller.«
Ett år efter diagnosen och några månader efter en arbetsam men till synes lyckad benmärgstransplantation får Joel och hans föräldrar det ödesmättade beskedet. Det är Joels pappa som berättar om hur sjukdomen bryter sig in i och vägrar lämna sonens kropp och hur tillvaron för alla närstående ställs på huvudet av det obegripliga: att ett älskat barn ska dö. Det är gripande och stundtals plågsam läsning.

Det har skrivits många böcker om barn med dödliga sjukdomar. Ändå är även denna viktig. Den är skriven med stor öppenhet och insikt. Författaren berättar om hur betydelsefullt det är att läkare, sjuksköterskor och andra i vården skapar förtroende och trygghet genom att informera och ge ärliga besked med respekt - och att de håller vad de lovar. Och trots att det verkar omöjligt förmedlar boken hopp: det går att överleva ett barns död. Sorgen och saknaden tar inte slut, men efter en tid tar den inte all tid och energi - livet tar allt större plats igen.