Jag kan ibland fundera på om jag verkligen hade åtagit mig det här uppdraget om jag vetat vad det innebar. Men jag ger inte upp, jag är inte den sorten, säger hon.

Uppdraget är att leda regeringens så kallade 24-timmarsdelegation. Målet är att få i gång mer samverkan mellan stat, kommun och landsting, och mellan offentlig sektor och näringsliv för att utveckla offentliga e-tjänster.

Men det händer för lite, enligt Eva Fernvall. Det finns många exempel på information via nätet, och också kommunikation (man skickar ett e-brev och får svar). Men någon riktig interaktion är det sällan fråga om.

- Jag kan boka tid över nätet hos Bilprovningen för min bil, men det är omöjligt att göra likadant för att få en tid på vårdcentralen eller hos folktandvården!

Alltför många inom myndigheter, landsting och kommuner ser på uppgiften med ett inifrånperspektiv. Vad det handlar om är, enligt Eva Fernvall, att se det från brukarens sida.

24-timmarsdelegationen har börjat med att titta på hur it-tjänster kan användas av och för äldre människor. Det är viktigt, eftersom många har dålig kunskap om och tillgång till olika slag av it-verktyg. De har också i högre grad problem med syn och hörsel och sämre språkkunskaper.

Man måste alltså se andra möjligheter än att använda datorn och Internet.

- De flesta kan använda tv. Det gäller det att utnyttja, säger Eva Fernvall.

24-timmarsdelegationens uppdrag är att göra det offentliga Sverige mer tillgängligt för sina medborgare.

- Målet är att varje medborgare ska få en egen »Min sida«, men vägen dit är lång. Om vi ska uppnå regeringens mål, att bli ledande i världen inom den här sektorn, får vi ligga i, säger Eva Fernvall.

Hindren är många. Ett exempel är hur man tillämpar de i och för sig nödvändiga säkerhetskontrollerna när man ska läsa journalerna. Eva Fernvall tycker att säkerheten ska vara hög, men det får inte gå till överdrift. Hur hög är säkerheten när man hanterar de gamla pappersbaserade journalerna? frågar hon retoriskt.

Ett annat hinder är lagarna, som är skrivna från ett brukarperspektiv och därmed kan stoppa den enskilde från att läsa sin egen journal. Men det är patienten som »äger« sin journal.

Det finns en del intressanta projekt på gång, men på det hela taget är det trögt.

- Det är dags för en kulturrevolution i vården! säger Eva Fernvall.

 

I NÄSTA NUMMER
...besöker vi Akademiska sjukhuset i Uppsala och ser på deras projekt med klinikövergripande journaler.