EN I GÄNGET Roboten da Vinci förstärker teamkänslan

För drygt ett år sedan genomfördes den första robotassisterade laparoskopiska hysterektomin i Skandinavien, vid kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Lund. I dag är roboten da Vinci en i gänget, även om han strular ibland.

1 december 2006

Det är onsdag morgon. Vi befinner oss i den av salarna på centraloperation som hyser avdelningens stolthet, roboten för laparoskopisk kirurgi – herr da Vinci. Han delas solidariskt mellan kvinnokliniken, urologen, barnkirurgen och kirurgiska kliniken.

Onsdagarna och varannan fredag är vikta åt kvinnokliniken som ansvarar för den högspecialiserade gynekologiska cancervården i södra Sverige.

– Vi känner oss som pionjärer. Det är inte många sjukhus i världen som opererar gynekologiskt med hjälp av en robot. Det gör att det fortfarande känns spännande och intressant med de här operationerna säger operationssjuksköterskan Christina Etén Bergqvist, som har sällskap av de båda undersköterskorna Ingrid Tingsek och Giovanna Gonzales i operationssalen.

Ännu är det tidigt. Da Vinci står och vilar i ett hörn, med de fyra robotarmarna pekandes snett uppåt. I en annan del av rummet står konsolen där operatören så småningom ska slå sig ner för att styra roboten. Konsolen påminner om en spelmaskin för virtuella racertävlingar. Men i stället för en stor skärm tittar operatören genom något som liknar ett periskop. Någon ratt finns naturligtvis inte, däremot två vridbara spakar som används för att reglera da Vincis operationsinstrument.

Operationssjuksköterskan och undersköterskorna kontrollerar att robotarmarna rör sig som de ska och låter dem sedan vila i neutralläge. Datorer och videoskärmar kopplas på, det vrids på rattar och knäpps på strömbrytare. Operationsinstrumenten packas upp.

Christina håller upp ett av instrumenten i luften, för att visa att de till skillnad från vanliga laparoskopiska instrument är ledade. Saxen, nålföraren och diatermitången kan röra sig i alla riktningar, likt en vanlig handled.

Första gången Christina hörde talas om robotkirurgi betraktade hon det som ren science fiction. Hon både förundrades och förfärades av det hon hörde. Om en robot skulle ta över arbetet i operationssalen, vad skulle då operationssjuksköterskans roll bli i framtiden? Skulle hennes arbete bli överflödigt?

Som det lät då skulle operationerna i princip kunna utföras av läkarna själva tillsammans med roboten. I dag, nio år senare, vet hon bättre.

– Sedan vi fick da Vinci har känslan för teamet stärkts. Det är så oerhört mycket tekniskt som ska fungera, säger Christina som har arbetat som operationssjuksköterska i mer än 25 år.

Med en robot i operationssalen kan läkaren inte längre ensam bestämma vad som ska göras. För att allt ska klaffa krävs det att alla är lika delaktiga: sjuksköterskan, undersköterskorna, läkarna och den medicintekniska personalen.

– Alla är beroende av varandra och det är viktigt att alla får komma till tals. Allt är fortfarande så nytt och vi lär hela tiden av varandra, säger Christina.

Da Vincis robotarmar kläs in i steril plast. Därefter går Christina ut och hälsar på patienten, en äldre lätt korpulent kvinna med cancer i livmodern, som sedan sövs och förs in i operationssalen.

För att tarmarna inte ska ligga i vägen under operationen tippas patienten bakåt så mycket det bara går, vilket gör att hon måste ligga fastspänd.

Eftersom da Vinci kommer att hindra personalen från att komma till som vid en vanlig operation är det extra noga att kontrollera att patienten ligger bra, så att det inte uppstår några tryckskador. En stor operation kan hålla på i fyra-fem timmar.vänd!

När allt är förberett och patienten är steriltvättad träder kirurgerna Jan Persson och Päivi Kannisto in i salen. De snittar sex små hål i buken: ett strax ovanför naveln där optiken förs in samt ytterligare fem för att kunna föra ned troakarerna och instrumenten som sitter monterade på da Vincis armar.

Roboten förs försiktigt fram, samtidigt som operationssjuksköterskan och undersköterskorna kontrollerar att patienten inte kommer i kläm. Plötsligt är det väldigt lite utrymme kvar runt henne.

Ett par videoskärmar visar vad som händer inne i buken på patienten. Bildkvaliteten är fantastisk, varje ådra syns. Från konsolen manövrerar Jan Persson roboten, medan Päivi Kannisto assisterar genom att kontinuerligt spola rent, suga och se till att instrumenten befinner sig i rätt läge.

En av de stora fördelarna med en robot är att den kan utföra ett mer precist jobb än vad en människa klarar. Vid gynekologisk kirurgi är detta speciellt viktigt då risken annars är stor att känsliga nerver skadas, vilket kan leda till inkontinens och nedsatt sexuell förmåga.

En stor gynekologisk operation tar åtskilliga timmar att genomföra. Vid en manuell laparoskopi tvingas operatörerna ofta till extremt obekväma arbetsställningar. I regel är de helt slut efter en operation. Med assisterad robotkirurgi sitter operatören bekvämt framåtlutad vid konsolen, medan den assisterande kirurgen intill patienten slipper använda råstyrka.

Korpulenta patienter är exempelvis svåra att operera med vanlig laparoskopi, det är alltför ansträngande för dem som opererar. Med roboten är det inga problem, vilket gör att infektioner, tromboser och andra senkomplikationer kan undvikas på en stor grupp patienter som är extra utsatt på grund av övervikt.

Nu har just den här patienten extrem otur. Sedan den första operationen gjordes med hjälp av da Vinci för ett drygt år sedan har mer än 50 lyckade gynekologiska laparoskopier genomförts. Precis i början blev det något tekniskt fel vid en av operationerna, men i övrigt har da Vinci skött sig exemplariskt. I dag vill han plötsligt inte längre. Knappt har operationen hunnit inledas förrän da Vinci börjar ge ifrån sig ett envist pipande ljud. Det blir tvärstopp.

Trots att roboten startas om händer ingenting. Personalen kontaktar tillverkarens supportavdelning i Paris som lovar att skicka servicepersonal inom 24 timmar. I efterhand visade det sig att det var backup-batteriet som var på upphällningen och just skulle bytas inom ramen för service.

Instrumenten dras ut manuellt varefter da Vinci ställs tillbaka i sin hörna. Operationen avslutas med öppen kirurgi.

Nästa onsdag är det förhoppningsvis dags för da Vinci, Christina och resten av teamet att jobba tillsammans igen. Denna gång med fräscha och nyladdade batterier.

Här finns det robotar:
I Sverige var Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm först med robotassisterad laparoskopi. Därefter kom Lund, som var först med gynekologiska operationer i Skandinavien. Nyligen har en likadan robot installerats på Universitetssjukhuset Mas i Malmö medan Karolinska hunnit införskaffa ytterligare en.

Kontakt: Christina Etén Bergqvist, ceb@telia.com

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida