Sjuksköterskan Lars Ahlgren småpratar lugnt med Tage; berättar vad han ska göra och att det finns lustgas att ta till om det skulle bli för besvärligt.

- Jag kommer att blåsa in luft i tarmen. Så om du tycker att det tränger på är det bara att fisa.

Slangen med kameran letar sig upp genom tarmarna. På bildskärmen träder en värld fram som annars är osynlig. Lars Ahlgren kan studera om det finns polyper, förändringar i tarmväggen, onormala fickor, blödningar eller vilken avvikelse från det normala det nu är som har gjort att Tage hamnat här. Särskilt intressanta delar fotograferar han. Efter en halvtimme är undersökningen klar.

Ingen läkare har varit i rummet under undersökningen. Lars Ahlgren får nämligen numera på delegataion utföra undersökningar självständigt. Det får också Gunilla Strand, som ungefär samtidigt gör en gastroskopi på Margareta, 53, i ett annat undersökningsrum. Men där deltar också läkaren Lars Backman.

Gunilla Strand och Lars Ahlgren, som båda arbetar på mag- och tarmcentrum vid Ersta sjukhus i Stockholm, började sin utbildning i sigmoideoskopier vid universitet i Hull i östra England hösten 2004. Utbildning i gastroskopier och coluskopier har praktiskt och teoretiskt genomförts på Ersta sjukhus.

Bakgrunden är att brittiska endoskopiker (termen lanserad på svenska av Ersta sjukhus förra året) sedan början av 1990-talet gör endoskopier på egen hand. Vart tredje brittiskt sjukhus har självständigt arbetande endoskopiker (många är från början sjuksköterskor, men det finns också endoskopiker med en annan yrkesbakgrund).

Gunilla examinerades i sigmoideoskopier vid universitetet i Hull strax före jul.

- Det var pirrigt. Från början var det meningen att jag skulle få genomföra examinationen här i Sverige, men det blev i England i stället. Jag fick ta emot patienter, försäkra mig om att de var informerade och genomföra undersökningen - allt på engelska, förstås.

En annan uppgift var att sätta ihop och ta isär instrumentet, diska det och så vidare, allt under överinseende av fem examinatorer.

Lars Ahlgren förväntas bli examinerad i mars på Ersta sjukhus. Både han och Gunilla blir examinerade i gastroskopi och coloskopi genom den utbildning som startar i april på Ersta Sköndals högskola.

Gunilla får också gå igenom och signera pad-svar, det vill säga de vävnadsprover som har varit på patologen för analys.

Det var från början chefläkaren Henry Nyhlin på Ersta mag- och tarmcentrum som kom med idén att sjuksköterskor skulle utbildas till endoskopiker. Han hade träffat på endoskoperande sjuksköterskor när han arbetade i Skottland, och tyckte att det var ett exempel värt att ta efter.

Arbetet med endoskopier ändrades i grunden i början av 1990-talet, när man började använda videokameror och bilderna från undersökningarna kunde ses direkt på en skärm. Nu kunde också de assisterande sjuksköterskorna följa undersökningarna.

- Jag sa till dem att »ni kommer att ha sett mest av alla och bygga upp en enorm kunskap ? om ni reflekterar över vad ni ser«, säger Henry Nyhlin.

På hans initiativ reste två sjuksköterskor till Edinburgh för att under en vecka följa sina kolleger i deras arbete. Skotska sjuksköterskor har också besökt Ersta sjukhus och berättat om hur de arbetar med endoskopier.

Vad säger då läkarna? Enligt Henry Nyhlin är i alla fall Svensk gastroenterologisk förening positiv, även om en och annan av hans kolleger fortfarande är tveksamma. Ett skäl till det är, tror Henry Nyhlin, att läkarna är dåligt insatta i vad sjuksköterskorna egentligen kan.

- De ser sjuksköterskan som en sämre utbildad doktor.

Han berättar också att det finns brittiska studier som visar att patienterna hellre blir undersökta av sjuksköterskor än av läkare.

Också Gunilla Strand bedömer att de flesta av läkarna numera är positiva till att sjuksköterskor kan utföra endoskopier. Hon tycker att det är en rimlig utveckling: endoskopiverksamheten har vuxit lavinartat sedan man började använda videokameror.

- Läkarna står inte och undersöker kontinuerligt som vi gör, de har kanske ett pass i veckan.

Men Gunilla Strand och Lars Ahlgren medger att de nog lite grann underskattade hur avancerat det är att göra en endoskopiundersökning. Nu är de i alla fall färdiga med sin utbildning.

Den startade i september förra året. Det mesta av utbildningen i Hull har de gått på distans, men vid några tillfällen har Gunilla och Lars varit på plats för tentamina och för att visa praktiskt hur de genomför sina undersökningar.

För att bli godkänd i Hull måste man göra 200 sigmoideoskopier. Lars och Gunilla har gjort mer än 300 totala coloskopier och lika många gastroskopier.

Det är läkare som utifrån de inkommande remisserna avgör vilka undersökningar Gunilla och Lars ska göra. Det blir de mer rutinmässiga ? men också en förmodat rutinmässig undersökning kan bjuda på överraskningar.

- Så man måste vara beredd på komplikationer och kunna hantera dem, säger Gunilla Strand.

Det dryga årets utbildning har inneburit mycket arbete, mycket mer än de kunde ana när de gav sig in i den engelska utbildningen.

- Det sociala livet har nästan helt legat nere. Vi har arbetat heltid och pluggat på heltid känns det som, säger Gunilla Strand och visar den hög av kompendier som de har läst och tenterat av.

Mycket arbete, men inget de ångrar. Det har varit »hemskt skojigt«. Och Gunilla tycker att hon har fört sin yrkesroll ännu ett steg framåt. Hon tycker det är viktigt att påpeka att sjuksköterskorna inte ska bli några »minidoktorer«.

- Nej, däremot ska vi bli specialistsjuksköterskor. Vi har ju som sjuksköterskor en stor insikt om omvårdnadens betydelse. Det gäller att kombinera det medicinska kunnandet med omvårdnadskunnandet. Det, vet jag, är många patienter tacksamma över.

Men det ställer samtidigt till problem.

- Även om det är lockande kan vi ju inte både utföra undersökningen och assistera, säger Gunilla Strand.

För henne innebar den nya kompetensen en rejäl lönehöjning. Och ett nytt jobb. För nu gör hon endoskopiundersökningar bara på en del av sin arbetstid. Resten av tiden ägnar Gunilla åt sitt nya uppdrag som koordinator av endoskopiverksamheten på kliniken.