Avgörande var åren 1994-1999. Utbildningsplanen, och därmed re-gleringen, hade tagits bort.

– Då blev det fritt fram för Vårdförbundet och ibl och dess föregångare Svenska laboratorieassistentföreningen (slf) att arbeta för en förlängning av utbildningen. Det lyckades och den förlängdes från att ge 90 poäng till 120, säger Kristina Malm Janson, samordnare på Vårdförbundets centrala kansli och biomedicinsk analytiker.

Att förändringen av utbildningen hade central betydelse för legitimationen är också Carin Nilsson övertygad om. Hon är biomedicinsk analytiker och i dag avdelningschef på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Tidigare var hon ordförande för Vårdförbundet i Västerbotten och ledamot i styrelsen för ibl, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, och en av många drivande för att biomedicinska analytiker skulle få legitimation.

Redan 1976, i samband med Vård 77-utredningarna, började man tala om legitimation för laboratorieassistenter (som titeln var då). Men det tog tid innan legitimationen blev ett faktum, närmare 25 år. Det första riktiga steget mot en legitimation togs 1999. Då blev biomedicinsk analytiker en skyddad yrkes­titel. Det var då som utbildningen blev nationellt reglerad och ledde till en yrkesexamen. Men inte bara det:

– Helt plötsligt blev Sverige skyldigt att anmäla till eu att biomedicinsk analytiker var ett yrke inom hälso- och sjukvården. Det hade inte gjorts tidigare, berättar Kristina Malm Janson.

Vilken betydelse fick då begreppet skyddad yrkestitel? Knappast någon, enligt svaren på en enkät som gick ut till de biomedicinska analytikerna i början av 2000-talet.

– Majoriteten ansåg att yrkestiteln inte hade haft någon betydelse för patientsäkerheten, och jag förstår varför. Skyddad yrkestitel gällde kollektivet, inte individen, och var därför inte så viktig för den enskilde biomedicinska analytikern, säger Kristina Malm Janson.

Arbetet för legitimation tog ny fart, i samarbete mellan Vårdförbundet och ibl.

– Vårdförbundet och ibl agerade nu tillsammans och det gjorde att de ansvariga plötsligt förstod att de olika specialiteterna var ett yrke. Tidigare, när vi misslyckades med att få en legitimation, fanns det flera olika aktörer och det skapade en otydlighet. Det här visar att enighet ger styrka, säger Carin Nilsson.

Situationen hade också förändrats, menar Kristina Malm Janson.

– Från att tidigare mer eller mindre ha tillhört övrig personal hade de biomedicinska analytikernas status höjts. Arbetssituationen hade också förändrats. Många fler än tidigare arbetar i dag nära patienten. Genom integreringen i högskolorna har utbildningen också blivit mer accepterad som en grundutbildning bland alla andra inom vården, säger hon.

Den 8 februari 2006 kom riksdagsbeslutet, och i dag har över 9 000 biomedicinska analytiker hämtat ut sin legitimation.

– Det här visar att enträget arbete kan ge resultat och att man inte ska ge upp om det blir en motgång i början, säger Carin Nilsson.