Mona Bungum är embryolog och laboratoriechef vid reproduktionsmedicinskt centrum på universitetssjukhuset Mas i Malmö.

Hennes forskning visar att chansen att bli gravid genom inseminationsbehandling är liten om mannen har kromosomskadade spermier.

Däremot blir närmare hälften av paren gravida vid provrörsbefruktning med mikroinjektion. Metoden är en avancerad form av provrörsbefruktning där en spermie injiceras i varje mogen äggcell, vilket ökar chansen för graviditet och födsel.

– Därmed kan paren besparas uppslitande och dyrbara försök med insemination och vanlig provrörsbefruktning som ger betydligt sämre resultat, säger hon.20 till 25 procent av dessa män har för hög andel kromosomskadade spermier. Med detta menas att över 30 procent av spermierna har defekter orsakade av brott på kromosomerna. Det har till följd att spermien inte kan överföra information som behövs för att kunna tränga in i och medverka till utveckling av ägget.

I en vanlig undersökning med mikroskop syns enbart hur många spermier som finns, hur snabbt de rör sig samt om de morfologiskt (formmässigt) är normala eller inte. Om de är kromosomskadade, och i så fall i hur hög grad, framgår inte.

Det gör det däremot när man analyserar spermierna med hjälp av flödescytometrimätning – en teknik som hittills inte slagit igenom i klinisk praxis vid ivf-behandling.

Undantaget är Mas där Mona Bungums forskning lett fram till att mätning med flödescytometri, tillsammans med undersökning i mikroskop, blivit rutin vid fertilitetsutredningar.

Är infertiliteten orsakad av en för hög andel kromosomskadade spermier avstår man från insemination och traditionell ivf-behandling.

I stället satsar man direkt på provrörsbefruktning med mikroinjektion.

På de få andra platser i landet där tekniken finns är utrusningen oftast kopplad till forskningsverksamhet.

– Investeringskostnaden på närmare en miljon kronor är naturligtvis ett tungt skäl till att tekniken inte slagit igenom i klinisk praxis, säger Mona Bungum.

Eftersom man snabbt kan identifiera kromosomskadade spermier, och därmed undvika onödiga försök med traditionella metoder, menar hon dock att tekniken är kostnadseffektiv.

– Kunskapen om fördelarna är fortfarande dålig. Men intresset växer, bland annat för att det finns ett stort tryck från ivf-klinikernas patienter, säger Mona Bungum.