Healing touch efter trauma
Vid Sveriges största akutvårdsavdelning behandlas patienter med komplementära metoder som hypnos, beröringsmassage och healing touch.
Välkommen in, står det på dörren till Centrum för integrativ medicin på akutvårdsavdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge utanför Stockholm.
En fräsch citrondoft från en aromalampa och rogivande musik på låg volym är det första som möter den som kliver in i väntrummet. Belysningen är dämpad. Det finns inga tidningar. I stället hörs ett stilla porlande från vattenbadet på bordet.
Här är det meningen att man ska börja varva ned. När det är riktigt stökigt på akutvårdsavdelningen händer det att någon i personalen kommer hit och bara sitter stilla i några minuter för att orka vidare, berättar Fanny Airosa när hon efter en kort stund dyker upp.
Hon är smärtsjuksköterska och hoppas snart få svart på vitt på det hon har kunnat konstatera efter tre års verksamhet; patienterna mår bättre och blir friskare när även komplementära metoder används. De första forskningsresultaten från akutvårdsavdelningens försök med vad som numera ofta kallas integrativ vård håller på att sammanställas.
Anita Johansson har sedan några år smärtor i buken efter en operation då en ny gallgång skapades. Hon var besviken på vården och hade ingen erfarenhet av komplementära behandlingsmetoder när hon kom i höstas.
– Jag lever med smärta och en oro för att behöva ta fler penicillinkurer. Då hade jag gett upp och skrivit mitt testamente. Nu ser jag fram emot sommaren, säger Anita, som ligger inlindad i handdukar och filt i behandlingsrummet. Fanny har själv satt sin prägel på det; köpt möblerna, sytt gardinerna och skaffat föremålen med österländska motiv.
– Atmosfären här är underbar, säger Anita. Hon reagerar lika på hypnos och terapeutisk beröringsmassage.
– Oron försvinner och smärtorna minskar. Det avspända tillståndet varar i en eller flera dagar, säger Anita.
Efter en stunds behandling ligger hon med ett leende på läpparna.
– Nu känner jag att du slappnar av, säger Fanny, som just då med lugnande lavendelolja masserar Anitas hand där många receptorer finns som kan tala om för hjärnan att den ska skicka ut »lugn-och-ro-hormonet« oxytocin i kroppen.
Fanny arbetar med terapeutisk beröringsmassage i ett av centrumets två behandlingsrum fyra av veckans arbetsdagar. Varannan helg har hon vanliga sjuksköterskeuppgifter. Hennes behandlingsmetod är egentligen en blandning av kinesisk tuinamassage, klassisk massage, terapeutisk beröringsmassage och healing touch.
Både hon och kollegan Elisabeth Nordby Hörnell, som är sjuksköterska och barnmorska i botten och arbetar med hypnos i rummet intill, har sett att patienter med svår smärta efter behandling blir lugnare, sover bättre och har
avsevärt mindre smärta.
Mest nytta känner Fanny att hon gör när hon behandlar traumapatienter. De upplever ofta en känsla av overklighet och behöver hjälp med att hitta tillbaka till sig själva igen.
– Jag är övertygad om att de som får hjälp direkt, som här på akutvårdsavdelningen, har mycket bättre förutsättningar att komma igen än andra, som riskerar att drabbas av posttraumatiska stressymtom och kanske gå sjukskrivna i flera år efter misshandeln eller trafik-olyckan, säger hon.
Som exempel berättar hon om en 35-årig man som kom in till akuten med en skallbasfraktur efter att ha blivit misshandlad av ett tonårsgäng. Första gången satt han bara på massagebritsen. Utan att ens röra honom förnam Fanny hans kaos inombords. Hon liknar det vid att komma in i ett rum och känna av stämningen fast ingen säger något. Med mjuka, försiktiga rörelser berörde hon hans axlar. Han kom tillbaka en eller två gånger i veckan efter utskrivningen. Behandlingsområdet utvidgades allt eftersom och till slut behandlade hon hans skalp. Tre veckor efter misshandeln började han arbeta igen.
– Som smärtsjuksköterska är det fantastiskt att ha egna redskap att ta till för att lindra smärta, oro och stress så att patienterna kan slappna av och därmed öka sin egen förmåga att läka, säger hon.
Numera får centrumet remisser från hela sjukhuset. Främst traumapatienter, men också dem med smärta, erbjuds vid behov att komma tillbaka efter utskrivningen. Längst tid har en patient med svåra nacksmärtor behandlats.
– Han hade haft många kontakter med vården under två och ett halvt år utan att få någon effektiv hjälp mot smärtorna. Efter ett år med hypnos och beröringsmassage mår han bra och är på väg tillbaka till livet och arbetet igen, säger Fanny.
Efter mer än 2 000 behandlingar är Fanny trygg i det hon gör. Utan stödet från verksamhetschefen Gunnar Öhlén skulle allt detta inte vara möjligt. Han har satt ribban och Fanny beskriver honom i poetiska ordalag som en person som reser mycket och fångar upp vinden i seglen – en visionär.
Allt började med att Fanny efter 30 år i vården påbörjade sin utbildning till smärtsjuksköterska och kom i kontakt med beröringsmassage. Samtidigt utbildade Elisabeth sig till hypnosterapeut. I samma veva kom det fram att personalen på akutvårdsavdelningen kände sig stressad och ville ha redskap för att klara av sin arbetssituation.
Fanny och Elisabeth kände att de måste göra något. De brainstormade, skrev ihop en projektbeskrivning och överlämnade den till sina chefer. För drygt tre år sedan utsågs Fanny till projektledare.
Det gällde att få personalen med på noterna. Då skulle de lättare kunna förklara för patienterna vad det handlade om. Sagt och gjort. All personal på akutvårdsavdelningen erbjöds behandling med hypnos eller terapeutisk beröringsmassage.
En randomiserad och kontrollerad studie har också gjorts som bygger på enkäter från akutklinikens medarbetare. 60 ur personalen har lottats till behandling med hypnos respektive terapeutisk beröringsmassage och man hoppas kunna visa att de efter behandlingen mår bättre och har färre antal sjukdagar.
I en annan delstudie undersöks hur ibs-patienter med mag- och tarmbesvär påverkas av att få hypnos eller terapeutisk beröringsmassage. Forskningen sker i samarbete med en forskargrupp på institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet och till slutet av året beräknas de första forskningsresultaten bli klara för publicering.
Något egentligt motstånd har de två pionjärerna inte mött.
– Det är bara en läkare som har varit öppet skeptisk och sagt »sån’t flum ska vi inte hålla på med här«. Men nu remitterar även han patienter hit, säger Fanny, vars önskan är att få med sig all personal i ett holistiskt arbetssätt, som sätter patienten i centrum i praktiken – och inte bara på papperet.
De här metoderna används i Hudding
Tuinamassage grundar sig på traditionell kinesisk medicin och är en blandning av massage och akupunktur, men i stället för nålar används händer, fingrar och knogar. Den ska få i gång energiflödet för att rätta till problem och obalanser i kroppen. Läs mer på www.axelsons.se
Klassisk massage går på djupet. Terapeuten knådar, glider och trycker på kroppens muskler med avsikten att lösa upp spänningar i kroppen. Läs mer på www.axelsons.se
Healing touch är en metod där sjuksköterskan använder sina händer för att stimulera patientens energifält i syfte att återställa harmoni och balans. Den praktiseras i ett antal länder, bland andra Danmark, Finland, Storbritannien, Holland och Tyskland. I USA kan sjuksköterskor vidareutbilda sig i metoden. Kurser hålls även i Sverige. Redan efter nivå ett, med minst 15 lektionstimmar, ska man självständigt kunna behandla och lära patienter läkande rörelser. Efter att ha nått nivå fem, då minst 100 behandlingar ska ha getts med stöd av mentor, kan internationell certifiering sökas. I Sverige anser Socialstyrelsen att metoden inte ska användas inom den etablerade vården, annat än i forsknings- eller utvärderingsprojekt. Läs mer på www.healingtouch.net samt den svenska hemsidan www.healingtouch.se.
Hypnos är ett samlingsbegrepp för ett flertal imaginativa och fokuserande behandlingsmetoder. Patienten försätts i »trance«; ett öppet, kreativt och mottagligt medvetandetillstånd. Patienten ska få fördjupad kontakt med sitt inre för att kunna hantera sin situation bättre. Hypnos får enligt lag endast utföras av den som har en av Socialstyrelsen godkänd vårdlegitimation. Läs mer på www.hypnosforeningen.se.
Läs om vad en holistisk sjuksköterska är på American holistic nurses association’s hemsida www.ahna.org