I maj opererades Nermina för struma på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Där tas sedan två år gömda flyktingar och andra patienter emot, även om sjukhuset inte får betalt.

Men hon har fått vänta. Ungefär samtidigt som hon för några år sedan fick avslag på sin asylansökan fick hon också nej från Migrationsverket när hennes läkare ville att hon skulle opereras. Sedan dess har hon levt gömd.

Hur länge hon ska orka leva på det sättet vet hon inte, men att återvända till hemlandet ser hon i dag inte som möjligt. Barnet hon väntar tror hon kan sprida glädje och kanske ge henne lite nytt hopp. Som många andra gömda runt om i landet har hon under hela sin graviditet skötts av en barnmorska som på eget initiativ har tagit emot henne på mödravården. Numera har dock Västra Götalandsregionen beslutat följa Sahlgrenskas exempel och låter även primärvården ge vård till papperslösa.

– Jag har till och med haft en kvinnlig tolk under mina besök på mvc. Och jag har aldrig hört talas om att någon har angett en gravid kvinna som gömmer sig, till skillnad från patienter på akutmottagningar, berättar Nermina.

Men hon oroade sig inför struma­operationen trots att den blev allt mer nödvändig. Hon var rädd för att Migrationsverket skulle få veta var hon befann sig.

– Men personalen visste hur man bemöter flyktingar, säger Nermina en månad efter operationen.

Rädslan för att bli förrådd bär alla gömda med sig. Helene Thörne, kirurgsjuksköterska och en av koordinatorerna för operationer på Sahlgrenska universitetssjukhuset, märker ofta att papperslösa patienter blir stressade när hon skriver något i datorn. I många gömdas hemländer går det en direktlinje mellan sjukvården och polisen.

– Men vi lovade att skydda henne, och det skulle vi ha gjort om det hade behövts, säger hon.

Helene Thörne tycker att det känns bra att kliniken själv får bedöma även gömda patienters behov av vård.

– Förut var det en jättelång beslutsgång, berättar hon.

När det medicinskt är fastslaget att den gömda patienten behöver den tilltänkta vården kontaktar kliniken sjuksköterskan Kerstin Nilsson för att kontrollera att sjukhuset kommer att stå för kostnaden. Det är hon och chefläkaren Ingemar Wickström som ger klartecken. Principen är att om patienten bedöms behöva behandling, och skulle ha fått den som svensk, så ska hon få den som gömd.

Kerstin Nilsson arbetar på Etiskt forum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset tillsammans med kollegan Kerstin Holmberg och prästen Daniel Brattgård. Det var de som fick i uppdrag att ta hand om utbildningen av personalen på de tre sjukhusen Mölndal, Östra och Sahlgrenska då sjukhusstyrelsen beslutade om att ge vård till papperslösa för drygt två år sedan. De tar upp bemötande, regler och lagar kring behandling av papperslösa.

Hittills har 700 av de 17 000 anställda fått utbildning. Att det inte är fler kan bero på att det på en del kliniker aldrig har blivit aktuellt att ta emot någon papperslös.

– Alldeles häromdagen blev jag kontaktad av en klinik som hade fått sin första gömda patient, och nu har de begärt att få information. De hade inte hört talas om sjukhusets beslut tidigare, berättar Kerstin Nilsson.

Många av patienterna kommer till sjukhusen via Rosengrenska stiftelsen som ger och förmedlar vård till gömda sedan tio år tillbaka.

Under flera år var Kerstin Nilsson en av stiftelsens frivilligarbetare.

– Så på våra informationsträffar kan jag berätta hur det känns att komma hem till en vettskrämd familj, där barnen sett sin mor bli våldtagen och sonen försökt ta sitt liv, och som oroar sig för att bli hittad och hemskickad.

Anne Sjögren på Rosengrenska stiftelsen anser att kontakten mellan dem och Sahlgrenska har intensifierats och blir allt smidigare.

– I början, då beslutet var nytt, jagade en del klinikers ekonomiansvariga de läkare som hade gett vård på sjukhuset utan att ta betalt. Fortfarande kan patienter som remitterats från oss komma tillbaka förtvivlade för att de har nekats behandling. Men det fungerar allt bättre. Numera skriver vi anmälningar till sjukhuset då de patienter vi skickar dit blir nekade vård – som en sorts avvikelserapporter, berättar hon.

Fler landsting följer efter
Sahlgrenska universitetssjuk­husets eget beslut att utan krav på betalning ge papperslösa akut och annan omedelbart nödvändig vård följs av andra. 

Samma regler gäller sedan i maj i hela Västra Götalandsregionen för alla akutsjukhus och vårdcentraler. Liknande beslut fattades också i våras av Jönköpings läns landsting och Region Skåne. Även Norrlands regionförbund, där Jämtland, Västernorrland, Norrbotten och Västerbotten ingår, har fattat ett principbeslut om en generösare tolkning av begreppen akut.

I Stockholms läns landsting har chefläkarna drivit frågan. På för­sommaren beslutade landstings­styrelsen att från den 1 juli ska gömda erbjudas samma villkor som asylsökande vid akut sjukvård, vård som inte kan vänta, smittskydds­åtgärder, förlossningsvård samt barn- och mödrahälsovård. 

Kontakt: kerstin.u.nilsson@vgregion.se