Arbetsgivaren anförde felhandlingar och arbetsgivarproblem i sin anmälan till Socialstyrelsen. Sjuksköterskan sjukskrevs först på heltid och därefter på deltid. Då Socialstyrelsen träffade henne några månader efter avstängningen ville hon bara diskutera de händelser som ledde till avstängning och anmälan, skrev Socialstyrelsen till nämnden. Hon ville inte diskutera sitt hälsotillstånd eller sina fortsatta framtidsplaner utan att ha en representant för sitt fackförbund med och det gick inte den dagen.

Sjuksköterskan kallades då till ett nytt möte en månad senare men förklarade att hon nog inte kunde då.
När hon inte kom till mötet och inte gick att nå per telefon skrev Social­styrelsen till nämnden att sjukskötersk­an hade varit sjukskriven i mer än ett år så det var inte troligt att hon kunde utföra sitt yrke tillfredsställande.
Sjuksköterskan skrev till nämnden att hon upptäckte ett flertal missförhållanden av de äldre ganska snart när hon hade börjat sitt vikariat på äldreboendet. Hon tog upp det med arbetsgivaren som reagerade negativt. Sjuksköterskan hävdade att det blev grunden för den arbetsrättsliga konflikt som uppstod där hon utsågs till syndabock. Den kränkande behandling hon utsattes för utlöste en utmattnings- och krisreaktion. Försäkringskassan krävde sedan en psykiaterkontakt för att godkänna sjukskrivningen.
Sjuksköterskan påpekade också att arbetsgivaren hade anmält henne till Socialstyrelsen först ett år senare, i samband med att facket inledde en tvisteförhandling med hennes arbetsgivare.
Den förhandlingen slutade, enligt sjuksköterskan, med att hon fick ett skadestånd. Till nämnden skickade hon också ett intyg från läkaren där han bland annat skrev att hennes rättvisepatos ihop med frispråkigheten sannolikt gjorde att det lättare än i normalfallet kan uppstå friktioner på arbetet.

Nämnden skriver att tillräckligt underlag saknas för att rättvist kunna bedöma det fåtal medicinska avvikelser som Socialstyrelsens anmälan innehåller. Dessutom beskrivs situationer med allvarliga samarbetssvårigheter mellan sjuksköterskan och hennes kolleger och arbetsledning.
En legitimation ska återkallas om en person på grund av sjukdom eller liknande inte kan utöva yrket tillfredsställande. Och i så fall kan ett föreläggande om läkarundersökning göras. Men enligt nämnden finns det inget stöd i anmälan för att sjuksköterskan inte skulle kunna utöva sitt yrke på grund av sjukdom. Det motsägs också av det medicinska intyg hon själv skickat med, konstaterar nämnden. Socialstyrelsen har överklagat beslutet (hsan 2007/2538:a4).