När den inneliggande patienten en kväll misshandlade en men­talskötare gjorde läkaren en omedelbar bedömning, ordinerade fastspänning och injektion 1 ml Cisordinol-acutard 50 mg/ml, 1 ml Cisordinol 10 mg/ml och 2 ml Stesolid 5 mg/ml.

En kvart senare utfärdade hon ett vårdintyg. Fyra timmar efter beslutet om fastspänning gjorde läkaren en ny bedömning, ordinerade ny bältesläggning och tilläggsinjektion Akineton vid behov. När ytterligare fyra timmar hade gått förlängde läkaren fastspänningen med fyra timmar till. Strax innan tiden gick ut bedömdes patienten av en annan läkare som avslutade fastspänningen och utfärdade ett intagningsbeslut enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Ärendet anmäldes till Socialstyrelsen som efter utredning anmälde läkaren till Ansvarsnämnden för tvångsmedicinering innan vårdintyg hade utfärdats, för flera tvångsåtgärder utan att förutsättningarna för tvångsvård prövades, samt för bristande dokumentation.

Socialstyrelsen skriver i sin anmälan att huvudregeln är att integritetskränkande åtgärder inte kan vidtas innan tvåläkarprövningen av beslut om tvångsvård. Allt för den enskildas rättssäkerhet och inte för vårdgivarens bekvämlighet.

En patient som kvarhålls får enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård spännas fast kortvarigt om det finns en omedelbar fara för att patienten ska skada sig själv eller någon annan. När patienten hade spänts fast saknades skäl för ytterligare tvångsåtgärder, skriver Ansvarsnämnden. Därför är det oförklarligt varför läkaren ordinerade medicinering, i synnerhet långtidsverkande preparat, som dessutom kan förväntas försvåra bedömningen av behovet av tvångsvård.

Då läkaren utfärdade vårdintyg borde hon också ha beslutat om kvarhållning, vilket hon inte gjorde, inte ens trots att hon beslutade om fortsatt tvång två gånger till. Det är särskilt anmärkningsvärt, enligt nämnden, eftersom läkaren inte såg till att beslut om tvångsvård kunde meddelas, det vill säga inte kontaktade någon annan specialistläkare för bedömning om tvångsintagning. Nämnden ger läkaren en varning. Beslutet är överklagat till länsrätten

(HSAN 2007/131:A5).