– En liten tant kan fresta på mer än en stor man i rullstol, säger sjukgymnasten och forskaren Cristina Wångblad.

Efter att ha intervjuat 16 undersköterskor som arbetar med demensvård slår forskargruppen fast att det snarare är kommunikationen, kunskapen om demenssjukdomar i allmänhet och den individuella patienten i synnerhet som avgör om en förflyttning blir besvärlig.

– Egentligen är det inte överraskande, det är inte den fysiska vikten det handlar om, säger Cristina Wångblad.

Hon berättar att en väl utsövd patient kan vara lätt att förflytta på morgonen. Men fyra timmar senare, i matsalen, tillsammans med 15 andra patienter och en skvalande radio blir en liknande förflyttning nästan omöjlig.

För att komma runt problemet måste personalen ge tid till patienten, så att han eller hon förstår och kan reagera.

– Brådska leder till otydlighet vilket försvårar förflyttningen, säger Cristina Wångblad.

Sök på: Scand J Caring Sci + Wångblad för att läsa studien.