Trombocyttransfusioner är livsnödvändiga till exempel för en cancerpatient som har genomgått en benmärgstransplantation. Men en sådan patient är samtidigt extremt infektionskänslig.

– Då är det viktigt att det inte finns några smittämnen alls i trombocytblandningen, säger Helena Löf, biomedicinsk analytiker på avdelningen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Tidigare behandlades trombocytkoncentrat till speciellt känsliga personer med gammastrålning. Men sedan 2007 använder Akademiska sjukhuset en ny teknik för att slå ut bakterier, virus och parasiter i blandningen. Tekniken kallas patogeninaktivering. Metoden innebär att trombocyterna behandlas med läkemedlet psoralen och belyses med uva-ljus.

– Behandlingen tar död på alla organismer som innehåller dna eller rna. Arvsmassan blockeras så att cellerna inte längre kan dela sig. På så sätt hindras bakterier, virus och parasiter som kan finnas i givarens blod från att växa till, säger Helena Löf.

Behandlingen gör dessutom att trombocytblandningen håller längre. Trombocyter är annars mycket känsliga och kan normalt bara lag­ras i fem dagar. Att de lagras i rumstemperatur är en bidragande orsak. Det gynnar bakterietillväxt. Men med den nya tekniken håller koncentratet i sju dagar.

– Det låter kanske inte så mycket, men för oss är det oerhört värdefullt. Förr hände det att vi fick brist på trombocyter, till exempel under långhelger. Nu händer det aldrig.

Akademiska sjukhuset började testa metoden 2005 då de deltog i en internationell studie. Patogeninaktiverade trombocyter som hade lagrats i sex till sju dagar testades på 20 patienter i Uppsala.

– Det gick jättebra. Patienternas trombocytvärden ökade som de skulle och de fick inga oönskade reaktioner, säger Helena Löf.

I mars 2007 infördes metoden som rutin. Den är ett viktigt steg i att förbättra säkerheten för patienterna, enligt Helena Löf.

– De patogeninaktiverade trombocyterna är ännu renare än de gammastrålade. Sedan vi införde tekniken har vi inte haft några blodförgiftningar. Det förekom tidigare, även om det var sällsynt.

Även om tekniken är relativt dyr att införa tror hon att den är lönsam i längden.

– Det viktigaste är att vi förbättrar vården. Men jag tror också att vi sparar pengar på sikt. Dels för att det inte blir några extrakostnader på grund av att patienterna blir sämre, dels för att vi får en mindre kassation av trombocyter.

Trombocyterna – eller blodplättarna
– har som huvuduppgift att se till att blodet levrar sig. De används bland annat vid behandling av cancer och blodsjukdomar när patientens egna blodceller inte utvecklas normalt.